Här är klagomålen som gör vården bättre.
I Kristianstadsbladets och P4:s artikelserie har ett par personer berättat varför de klagat på vården:
– Jag vill inte att någon annan ska ha den upplevelsen jag hade. Och den känslan av att man kan ha hjälpt någon annan, den är underbar, säger Lina Svensson i Osby som blev felmedicinerad.
– Man ska klaga. Annars gör de samma fel igen. Man ska orka stå på sig, orka driva det och vara obekväm och lite arg och vara på. Man ska inte nöja sig med de kliniska svaren, säger Marlene Granlund som hjälpt sin mamma att klaga efter en misslyckad operation.
Enligt patientnämndens senaste analys ”Ett enda klagomål kan leda till en bättre vård för många” finns det många goda exempel på när anmälningar lett till förbättringar. Några exempel:
Patienten föll, fick en handskada och omläggning av sjuksköterska. Först en månad senare fick hon träffa en läkare. Skadan var felläkt och handen måste kanske stelopereras. Vårdcentralen har nu bestämt att ändra rutinerna för patienter med handskador, så att de får träffa en arbetsterapeut eller läkare inom två dagar.
Smutsiga rektoskop. En vårdcentral använder nu engångsrektoskop, på grund av att ett besök ficks ställas in då ett rektoskop inte var rengjort.
Läkare rådfrågas. En patient bedömdes ha höstblåsor, men det visade sig vara herpesvirus. Vårdcentralen ser nu till att det vi triagering (bedömning) alltid finns en specialistläkare att tillfråga om sjuksköterskan är osäker.
Sövning vid kejsarsnitt. Den havande upplevde att bedövningen inte tog vid ett kejsarsnitt, och att ingen lyssnade på henne. En läkargrupp har tagit upp frågan och har infört samsyn om sövning av patient vid kejsarsnitt, om denne upplever smärta trots bedövning.
Felbehandling utreds. En man fick vård på kvälls- och helgmottagning efter en trafikolycka. Han skickades hem med sprickor i revben och muskelfästen, men svimmade och fick åka ambulans in. Då upptäcktes flera allvarliga skador. En utredning och händelseanalys har gjorts för att undvika liknande i framtiden.
Risker på akuten. Patient med buksmärtor blev liggande tio timmar på akuten innan läkarundersökning. Hon skulle fasta, och fick inget dropp. Vid operation sågs att blindtarmen spruckit. Sjukhusledningen har nu uppmärksammats på riskerna med slutenvårdspatienter som får ligga kvar på akuten, som inte har plats eller bemanning för detta.
Byte av vårdpersonal. I flera fall har patienter eller anhöriga klagat på att läkare eller andra inte tagit patienten på allvar, betett sig oprofessionellt eller varit otrevliga. Verksamhetschefer har då erbjudit kontakt med andra personer för att förtroendet för vården ska återställas.
FOTNOT: På fredag publiceras nästa del i serien om ”Klagomål i vården”.