Allt är på plats i Osby ishall. Nyspolad spegelblank is, glittrande dräkter och ett hörn med fårskinnsfällar har ställts i ordning där åkarna kan pusta ut och samla sig själva, blomsterkvastar och nallebjörnar efter genomfört program på isen.

– Ja, det är vårt ”kiss-and-cry-corner”, säger Osby konståkningsklubbs ordförande Caroline Nilsson och syftar på det hörn där åkare i stora tävlingar brukar få sina poäng inför tv-kamerorna av domarna efter sina program.

– Men vi delar inte ut några poäng. De får bara ett protokoll och stjärnor. Vi har inga prisutdelningar längre utan alla får pris – en pokal med en stjärna. Men här kan man sitta och ta ett glas saft och äta lite godis i alla fall, säger hon och ler.

Anna Plantin i Osby OKK är redan klar med sin insats.

– Det gick så där. Jag ramlade inte i alla fall, säger hon.

Just den här omgången av Osbystjärnan kan vara en av de sista. I slutet av oktober gjorde Osby kommuns styrande politiker klart att efter sommaren 2025 får inte den slitna ishallen användas mer – om inga långsiktiga åtgärder görs. Det har kommunen inga pengar till.

Vad betyder hallen för dig som åkare?

– Den är jätteviktig. Jag bor i Älmhult men har pendlat hit till Osby för att träna i fyra, fem år nu. Utan Osby ishall kanske jag slutar. Att pendla längre än så här blir jobbigt. Det skulle vara om jag kan kombinera konståkningen med att gå på gymnasiet i Växjö, säger Anna Plantin.

OKK:s ordförande Caroline Nilsson berättar att hon och Osby ishockeyklubbs ordförande Mats Axelsson i veckan haft möte med bland andra kommunstyrelsens ordförande Lotte Melin (C) och kommunstyrelsens vice ordförande Daniel Landin (S).

– De säger att beslutet är fattat, men att de vill hjälpa oss på något vis. Mest med kunskap. Nu i veckan som kommer ska vi i de bägge klubbarna och de andra som är i färd med att bilda en ishallsförening sätta oss ner och se hur vi kan gå vidare. Men vi kommer kämpa på. Ishallen berör väldigt många människor, säger Caroline Nilsson.

Tove Andersson och Frida Carzborn tillhör de åkare som åkt länge. Frida är på plats i hallen som tränare.

– Jag och min familj flyttade från Boalt till Osby 2018 på grund av ishallen. Förut fick mormor och morfar skjutsa mig hit både morgon och eftermiddag flera dagar i veckan. Nu har jag fyra minuter hit, berättar Frida Carzborn.

Ute på isen gör nästa åkare sig redo för att sätta piruetter och hopp på rätt ställen.