Bristen i omsorg, synen på åldrande och respekten för människoliv har lyfts fram via medier, gång på gång under ett och ett halvt år.

Som ett brev på posten har politiker från olika läger varit noga med att poängtera hur viktig dessa frågor är. Det har varit välbehövligt och väckt en förhoppning om att en förbättring av äldres villkor kanske faktiskt kan bli verklighet.

Men denna förhoppning krossas i sin lida då vi i KB läser om hur gamla ska flyttas runt som boskap, utan att bli informerade om vart och när, utan att ha någon valmöjlighet och eventuellt till platser som inte har någon koppling till deras tidigare eller nuvarande liv.

Vi pratar om äldre som under 1,5 år av pandemi sett många dö, levt isolerade från sina anhöriga och inte kunnat lita på vården.

Vi pratar om äldre som äntligen, efter pandemin, har kunnat leva ett lite mer normalt liv.

För boenden på Allögården har detta dock grumlats av medvetenheten att några på boendet kommer att vara tvungna att flytta, någonstans, någon gång under hösten. Denna information gick ut under sen vår, men inte förrän nu har ett antal äldre fått veta att det blir just de som måste flytta, inom en månad.

Sommarplaneringen kom i vägen för tidigare, tydligare information och alldeles säker även för en välbehövlig dialog. Vi kan lätt föreställa oss vilken press detta måste ha varit för en del äldre och för deras anhöriga.

Nu tvångsförflyttas alltså ett antal äldre med kort varsel då omsorgsförvaltningen har kommit fram till att det blir billigare att vakanshålla deras lägenheter! Idioti!! Människoförakt!! Något man kan vara helt säker på är att dessa lägenheter inom ganska snar framtid fylls igen, med nya äldre, eller kunder som man föredrar att kalla dem.

Vi har ju på allehanda sätt medvetandegjorts om att vi har en åldrande befolkning, att platser på äldreboenden inte räcker/kommer att räcka till, att vi måste arbeta längre för att betala för äldrevård och äldres försörjning, och så vidare.

Menar verkligen Camilla Gärdebring och ansvariga politiker att det offer man tvingar ett fåtal äldre att göra genom att tvingas överge det som är bekant, tryggt och fungerande till något osäkert, nytt och främmande är en försvarbar besparing?

Trots alla framtidsprognoser och trots kunskap om att en flytt för många äldre är ett riskabelt företag både då det gäller den fysiska och psykiska hälsan.

Som skattebetalare vill vi veta viken summa omsorgsförvaltning tänker sig spara genom att vakanshålla lägenheter mer samlat.

Vi utgår från att besparingen handlar om personal, fulla boenden, mer effektivt personalnyttjande. Färre boenden mindre personalbehov.

Vi vill ha den summan redovisad i kronor samt i procent av ett eventuellt sparbeting samt i procent i förhållande till vad omsorgsförvaltningens boenden i Kristianstad kommun kostar.

Ska vi nedlåta oss till att fösa runt äldre som boskap med risk för deras fysiska och psykiska välbefinnande så behöves en mycket välgrundad motivering.

Camilla Gärdebring har försvunnit från landet förr då det stormat. Det finns kanske en ny semesterresa planerad, i samförstånd med politikerna.

Vår förhoppning är att detta blir en stark storm!

Anna Guettler och Astrid Carlson