Läkaren som gillar infektioner

Den extra kursen i biologi, då Österängseleverna fick göra bakterier resistenta mot antibiotika, förseglade Filip Jansåkers öde. Nog visste han att han ville bli läkare innan dess, med både föräldrar och mormor och farmor som arbetade inom vården var det ett givet mål. Men tack vare de där lektionerna upptäckte han infektioner och antibiotika. Vilket han nu, ett antal år senare, forskar på med syfte att hjälpa mänskligheten. Ja, det kan låta både kaxigt och olycksbådande, men Filip är tydlig.

– När man pratar om hotet från de multiresistenta bakterierna, så handlar det om ett av de största hoten mot mänskligheten.

Då pratar han inte om att du som patient får gå igenom en öroninfektion utan antibiotika. Nej, det stora hotet är att då kan vi inte göra några större operationer, inga transplantationer, inga canceroperationer. Vi har då ingen bot till de stora, livshotande infektionerna.

Så jakten fortsätter. Och han är en stolt del i jaktteamet på Centrum för Primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet.

– Jag är stolt, inte bara för egen del för att jag har fått chansen, utan för att ett sådant fint centrum finns just är i Skåne. Det kommer forskare från hela världen, från olika professioner, som samarbetar i Centrum för Primärvårdsforskning.

Men han gick förstås inte dit direkt från Österäng. Han tog ”omvägen” via Köpenhamn, där han läste till läkare.

– Första året var tufft, danskan nästan obegriplig. Men sedan kommer man in i det. Fast jag insåg då hur bra grundutbildningen i naturämnena är på Österängsgymnasiet, för jag tyckte att basutbildningen var rätt lätt.

Efter sju år i Danmark, utöver utbildningen gjorde han sin AT-tjänstgöring där och har haft danska handledare när han nu doktorerat, återkom han så 2017 till Skåne. Han hade 2013 en tjänst på medicinavdelningen på CSK.

– Det var en fantastisk arbetsplats. Jag lärde mig enormt mycket där.

Och det är fortsatt infektioner och hud som har intresserat honom. Hans forskning har rört sig kring urinvägs- och blodinfektioner och behandlingar av dessa i tider av ökad antibiotikaresistens, en forskning som han nu vidgar som post dok.

– Vi misstänker att människor i socioekonomiskt utsatta grupper, främst kvinnor, felbehandlas. Får de fel antibiotika och för mycket? Vi vill ta reda på detta, eftersom vi vill bidra till en jämlik vård.

Gruppen har därför samlat in information kring alla patienter i Sverige de senaste 15 åren med diagnosen urinvägsinfektion och ska nu se om läkare, medvetet eller omedvetet, särbehandlar dessa kvinnor.

– Det är ett enormt underlag, vilket är viktigt för resultatet. Vi kan ha en hypotes och ana trender, men är det inte vetenskapligt bevisat så betyder det egentligen ingenting.

Sverige är förvisso bland världens bästa länder på säker antibiotikahantering, mycket på grund av STRAMA. Det är en svensk organisation som arbetar för rationell användning av antibiotika för att minska antibiotikaresistensen. Där jobbar Filip med information till bland annat primärvården, sedan ett år tillbaka.

– Men det krävs mycket mer för att bromsa utvecklingen.

I samband med det arbetet kom Filip med i Terapigruppen för infektioner och antibiotika för öppenvården i Region Skåne, som årligen uppdaterar riktlinjer för primärvården gällande infektionssjukdomar.

Det är alltså mycket jobb för Filip. Men det är så han vill ha det. Just nu är allt så spännande. Mixen med de kliniska besöken och patientkontakten på vårdcentralen, med forskningen och med informationen, ger erfarenhet och leder framåt till nytta för allmänheten.

– Jag älskar det jag gör, fråga mina vänner, jag kan prata om detaljer hur länge som helst. Jag är jättenöjd och tacksam över att Region Skåne ger mig möjligheten att fortsätta med forskningen.

Kanske kan han dra sitt strå till stacken, i en konkret forskning som både ger oss en mer jämlik vård, men också skyddar våra liv i framtiden.