CSK: Akuten är den stora ingången till sjukhuset
Ambulanslarm och hjärtinfarkter. Benbrott och allvarliga infektioner. Klämskador, sårskador, inre blödningar, hjärnskakningar, diabetesanfall, magsjuka eller simpel huvudvärk. På akuten har personalen sett det mesta och är vana vid att ta emot alla typer av patienter. De hanterar allt från fästingbett (jo, personer har faktiskt kommit in med en fästing på sig) till svåra trauman.
Jenny Persson är undersköterska, gipstekniker och har för länge sedan glömt hur många patienter hon har gipsat.
– Patienterna här är väldigt varierande. Man vet aldrig vilka som kommer, säger hon som en förklaring till varför hon trivs med att jobba i den extrema miljön.
– Man vet aldrig vad som ska hända när man kommer till jobbet. Det gör det hela intressant, inflikar Johan Österman.
Han är ST-läkare, vilket innebär att han är färdig läkare men läser till specialist. I hans fall: specialist i akutsjukvård. Han kommer därmed att bli akutläkare, vilket i princip är en ny titel och ny utbildning.
– Det är en helt egen specialitet. Vårt mål är att om tio år ska akuten helt bemannas av akutläkare och av specialistutbildade sjuksköterskor och undersköterskor, säger Erik Wall som är enhetschef för akutläkarna.
I dag är det 40 procent som får sin diagnos av en AT-läkare eller underläkare. Målet är att om tio år ska 70 procent få sin diagnos av en akutläkare eller ST-läkare. Det är ett sätt som akuten jobbar på för att dels ändra arbetssätt och metoder, dels för att höja intresset bland dem som jobbar där. För även om personalen trivs med patientkontakter, de varierande uppgifterna och kollegorna, är det en miljö som är tung både fysiskt och psykiskt. Något av det värsta är de svårt sjuka patienterna som inte blir bättre. Samt en stressig arbetsmiljö där de hela tiden jobbar för fullt.
– Sedan är akuten en temperatur på samhället i stort. Det återspeglar ensamhet, hjälpbehov, hur vårdcentraler fungerar, rättsväsendet... vi har jättestora kontaktytor och kommer i kontakt med alla typer av människor, säger Therese Bachman, enhetschef för sjuk- och undersköterskorna.
Det märks också på att arbetsmiljön blivit mer utsatt. På olika akuter i Skåne har det varit mordhot och våldsamheter. Man är inte helt förskonad på CSK heller.
– De verbala hoten har blivit fler och grövre. Vi har även haft skjutningar i Kristianstad, säger Erik Wall.
Att jobba inom blåljusverksamhet blir speciellt, och ställer särskilda krav på medarbetarna. Trots det har akuten på CSK inte en särskilt hög personalomsättning jämfört med andra akutmottagningar.
– Det är nog lättare att behålla personal här, tack vare att arbetet är så varierande. Det blir en kompetensutveckling under hela livet. Men vi har 50 olika pass med arbetstider som ska fyllas, dygnet om, och anledningen för de som slutar är oftast att tiderna inte går ihop med livspusslet utanför arbetet, säger Therese Bachman.
Totalt är 160 personer anställda på akuten, vilka jobbar på de 50 olika passen. Normalt är 70 personer i tjänst per dygn. Då ingår även medicinska sekreterare, som bildar team tillsammans med sköterskorna. De är också med inne i triagerummen där patienten får en första undersökning för att veta hur de ska prioriteras vidare.
– Det är viktigt att vi jobbar i team, inte minst för patientsäkerheten. Ibland handlar det om att rädda liv, då får alla hjälpa till, säger Therese Bachman.
– Det är något av det jag uppskattar här, att alla samarbetar och hjälper till. Här är så prestigelöst, säger Johan Österman.