Carl-Johan Bauler: Politikerna var bättre förr – kunde säga både ja, nej och vet inte
Observera att det här inte handlar om politikerförakt, bara befogad kritik. Körde till jobbet i måndags morse och bensinmätaren talade om att det var dags att släcka bilens törst. Som av en händelse intervjuades Karin Karlsbro (L), partiets toppkandidat i EU valet, i P1 om att det krävs ett bränslepris på 30-40 kronor litern för att få en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 som regeringen vill.
(Passa på att tanka allt vad ni orkar, just nu har Sverige lägst bensinpris i Västeuropa.)
Hur reportrarna än ställde frågor om detta bränslepris och vad det kan betyda för folk fick de inget svar. Karin Karlsbro svarade på annat och snackade runt bensinpumpen. Det enda hon inte, till död och pina, gjorde var att svara på frågan om vad hon anser om ett bränslepris på 30-40 kronor litern. Oj, hörde ni? Smackelibang. Det var ljudet från Bryssel/Strasbourgdörren som borde slå igen för Karin Karlsbro, kvinnan som är oförmögen att svara på en rak och enkel fråga. Sånt folk kan vi väl inte rösta fram till maktens lockande köttgrytor?
Karin Karlsbro är varken bättre eller sämre än någon annan säger jag raskt för att inte skyllas för L-fientligt troll. Det politiska samtalet (eller skrikandet) är numera i det närmaste stumt, trots sitt höga tonläge. Journalister ställer frågor, politikerna svarar på något annat och väljarna får aldrig ett rakt besked förutom om en sak – nämligen hur usla de politiska motståndarna är och att allt är deras fel.
Partiledardebatter har jag sedan länge slutat att titta på, eftersom de är meningslösa. Ingen svarar någonsin på den fråga som är i luften, resonemangen bygger på floskler som inget betyder eller på utspel som är så ”folkliga” att de blir pinsamma, rent av förargliga. Minns Ebba Busch falukorv, eller Gustav Fridolins kolbit. Så, denna soliga måndagsmorgon bakom ratten kom jag att tänka på samtalet med min vän dagen före, då han berättade att han tittat på gamla intervjuer med Tysklands tidigare förbundskansler, framlidne Helmut Schmidt (1918-2015).
Hittade ett gäng intervjuer från tysk tv där han svarar på frågor och resonerar, ständigt rökandes sina Reyno White mentolcigaretter.
Lungt, sakligt, sansat, värdigt, erfaret och klokt svarar han på frågorna han får med en röst och i ett röstläge som man omöjligen kan sluta lyssna till. Han säger till och med ”jag vet inte” vid något tillfälle, tre ord dagens politiker är oförmögna att uttala. Förmodligen för att de fått dessa amputerade från ordförrådet.
Säger inte att dagens politiker ska kopiera gårdagens, men varför inte inspireras av föregångare som resonerar med gedigen kunskap, bildning och erfarenhet i ryggen och som inte bara jagar gillande i de sociala kloakerna (eller pissoirerna).
Och när det gäller EU: Så tröttsamt med svensk rapportering som går ut på att folk är ointresserade, toppat med populistisk upprördhet kring snus, plastkorkar och riseldning i trädgården.
Jamen vänligen fatta följande: Europa måste samarbete mer på alla plan, inte minst militärt, om inte vår fantastiska kontinent ska fördärvas och förslavas. Svårare är det inte och den som har en bättre idé om hur detta ska åstadkommas än genom EU får gärna skicka en insändare, helst inte skriven för hand.
Näst sist: Konstnären Jonathan Yeos utskällda porträtt av kung Charles är genialt briljant. Så skulle jag också vilja bli avmålad.
Sist, rätt ska det vara: Skånska flaggans dag firas varje år den tredje söndagen i juli och har inget bestämt datum. I år infaller dagen den 21 juli. Ett trefaldigt leve för det.
”Europa måste samarbete mer på alla plan, inte minst militärt, om inte hela vår fantastiska kontinent ska fördärvas och förslavas. Svårare är det inte”
