Corona: Kommunen förlorar 150 miljoner i utebliven skatt

– 150 miljoner är extremt mycket pengar och det kommer att krävas stora beslut för att åtgärda, säger kommunens ekonomidirektör Oscar Nilsson.

Coronakrisen innebär enorma ekonomiska påfrestningar för kommunerna och regeringen har lagt fram flera krispaket i försök att mota effekterna. Nyligen gick SKR, Sveriges kommuner och regioner, ut och flaggade för att det behövs betydligt mer stöd, ytterligare 8 miljarder, för att balansera coronaeffekterna. En rimlig beräkning, enligt Oscar Nilsson, som dock landar på nio miljarder

– Jämfört med när budgeten för 2020 lades i oktober så har vi enligt senaste prognosen tappat 152 miljoner i skatteintäkter. Det är ett rekordtapp, mer än både 2008 och 2011 vid finanskrisen.

Viss nedgång i skatteintäkterna hade man räknat med, med tanke på lågkonjunktur, men den uppskattningen låg i höstas på minus 17 miljoner.

– Vi är vana vid svängningar i skatteintäkterna, man har vissa marginaler för det. Men nu handlar det om en svängning som är fem, sex gånger större än normalt.

Hur ser då det ekonomiska läget ut för kommunen just nu? Hur mycket har man fått från staten och täcker det behoven?

Innan coronakrisen var ett faktum fick kommunerna fem miljarder extra av regeringen och ytterligare 2,5 miljarder genom oppositionen för att stärka välfärden i år. När konsekvenserna av corona började bli märkbara ute i landets verksamheter blev det ytterligare 15 miljarder i ett krispaket. För Kristianstad innebär det totalt 130 miljoner extra under 2020. Det är dessa pengar som Alliansstyret och S är oeniga om, där styret vill använda dem för att få svarta siffror i årets bokslut medan S anser att pengarna är utdelade med syftet att användas i välfärden nu.

Men av dessa 130 miljoner var de pengar som kom innan coronakrisen redan inplanerade för att få en budget i balans. Och de senaste prognoserna från SKR visar alltså att skatteintäkterna dessutom minskar rejält med anledning av corona: minus 150 miljoner för Kristianstad. Krispengarna från staten täcker alltså i dagsläget inte ens det man förlorar i skatteintäkter.

– De innebär att vi tappar 19,3 miljoner i år efter att staten skjutit till pengar.

Samtidigt ökar kommunens kostnader som är direkt kopplade till coronakrisen. Hos arbete och välfärdsförvaltningen syns ett ökat behov av försörjningsstöd som redan nu innebär 20 miljoner i ökade kostnader.

Politiken väntas också ta beslut om sex miljoner i extra föreningsstöd. Hyresnedsättningar och andra insatser till följd av corona gör också att kostnaderna ökar och intäkter minskar, förklarar Oscar Nilsson.

Sedan finns det flera frågetecken: man vet i nuläget inte hur mycket det statliga stödet för hyresnedsättningar blir eller om staten verkligen kommer att täcka alla merkostnader i omsorgen som det är sagt. Allt blir dock inte dyrare, vissa verksamheter kostar mindre när det dras ner, exempelvis skolskjutsarna vid distansundervisning.

– Men vi förlorar intäkter också som hyror för planer, teatern och så vidare. Det här vet vi ännu inte var det landar, säger Oscar Nilsson.

Men trots coronakrisen ligger de tidigare besparingskraven på totalt 200 miljoner kronor för nästa år kvar.

Hur ska man kunna hantera både krisen och besparingskraven samtidigt?

– Just nu hanterar vi det aktuella läget, det är nummer ett. Samtidigt jobbar vi vidare med besparingskraven inför 2021, där vi kan, annars kommer vi inte klara att ställa om i tid. Vad och hur och i vilken omfattning är dock avhängigt politiska beslut.

Det ska också ses i ljuset av att kommunens låneskuld i dagsläget ligger på 2,5 miljarder och att investeringsnivån nu för första gången har passerat en miljard.

Beslut om nästa års budget skulle ha tagits i juni i år, men skjuts fram till november på grund av krisen. De så kallade planeringsförutsättningarna, som ger en fingervisning om det ekonomiska läge som förvaltningarna ska förhålla sig till, kommer troligtvis i juni.