Under sommaren har socialtjänstens fältgrupp vandrat runt i Kristianstad och mött barn och unga. Ofta har samtalen kretsat kring narkotika, och fältgruppens erfarenhet är att acceptansen och nyfikenheten för cannabis har ökat.

Många unga de möter har en liberal syn på cannabis och ifrågasätter att det är olagligt, med argument att det legaliserats i andra länder och att alkohol anses värre. Vuxenvärlden måste bli bättre på att möta de argumenten med fakta om vilka allvarliga hälsoeffekter cannabis har, tycker fältgruppen.

Och deras erfarenhet, bekräftas av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som undersöker ungas inställning till och användning av droger.

De har sett att ungas riskuppfattning när det gäller just cannabis har mildrats under hela 2000-talet. Unga uppfattar alltså cannabis som mindre farligt än tidigare. Samtidigt har riskuppfattningen kring alkohol och tobak legat stabilt.

Dessutom visar en studie att unga idag är mindre benägna att uppfatta narkotika som ett problem än tidigare.

– På det sättet har fältarna i Kristianstad sett något vi ser i undersökningarna, konstaterar Ulf Guttormsson, som är utredare på CAN.

Samtidigt har själva användandet av cannabis förblivit relativt oförändrat bland unga. Där har det inte skett någon stor ökning över de senaste tjugo åren. För eleverna i 9:an har de legat stabilt och för gymnasieungdomarna i årskurs två har det ökat något.

– Det är lite paradoxalt kan man tycka. Man tror att det ska gå hand i hand men det har det alltså inte gjort. Men det kan ju komma senare i livet säger en del, bland 20- och 30-åringarna ser man att det ökar successivt.

Att inställningen blivit mer accepterande tror han beror på de intryck som unga och vuxna får från sociala medier, filmer och serier där cannabis framställs som harmlöst.

– Visst skolorna kan ha informationskampanjer, men det primära är de intryck man får via sin skärmanvändning, tror Ulf Guttormsson.

För fältarna i Kristianstad handlar allt om att fånga upp barn och unga i tid, innan de hamnar i destruktiva missbruk längre upp i åren. Många av de som vänder sig till gruppen för hjälp, har testat första gången redan i tidig tonår.

– Vi träffar på de som är 18-19 år som är väldigt beroende av cannabis. Och det blir man inte på ett natt, säger Malin Månsson.

Fältgruppen har börjat vända sig till pedagoger. Det saknas kunskap inom skolan och övriga samhället. Det är ibland svårt att upptäcka att någon i ens närhet brukar droger. Till skillnad från berusning av alkohol, kan cannabis-effekterna uppfattas som vanligt tonårsbeteende.

– Det kan vara att man är trött att gå upp, att man är seg eller inte vill prata med vuxna och hålla sig för sig själv. Därför har vi lagt mycket tid att föreläsa för pedagoger. De träffar ungdomarna och kan se beteendeförändringarna, säger fältsekreteraren Serkan Degirmenci.

Cannabis innehåller många ämnen som påverkar psyket, och regelbundet cannabisbruk kan både hämma den psykiska utvecklingen och påverka personligheten. Många studier visar att hjärnan hos en ung människa är mer sårbar för cannabis än hos en vuxen.

– Det sätter sig på de kognitiva funktionerna, korttidsminnet påverkas. Att träffa en 16-åring som inte minns någonting, då är det relevant att ställa frågor om cannabis, säger Malin Månsson.

När Fältgruppen pratar om droger med ungdomar de möter blir en sak tydlig: det är inte svårt att hitta någon som säljer. Även unga som inte själva testat vet vem de kan ringa om de skulle bli nyfikna, berättar fältgruppens Malin Månsson.

– Det är hur lätt som helst att få tag på. Det är bara att ringa ett samtal.

Nu vill gruppen att vuxenvärlden ska bli mer aktiv. Det handlar om att våga ställa frågor om droger till unga, men också bli mer synliga och aktiva runt om i samhället. Teamledare Malin Månsson är tydlig.

– Vi efterlyser de vuxna!