Innan var här en postoperativ avdelning. Nu har dörrarna tejpats och alla nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtagits. Till den särskilda intensivvårdsavdelningen kommer de som drabbas hårdast av covid-19. Vårdkapaciteten är nio personer, hittills har som mest fem personer vårdats här samtidigt. Vi träffar överläkaren Gustav Apelqvist, sjuksköterskan Lisa Arvidsson och undersköterskan Carina Johansen.

Hur mår coronapatienterna som kommer hit?

– Jag har aldrig varit med om så kopiöst sjuka människor, säger Gustav Apelqvist.

Patienterna är ofta inlagda länge och det är vanligt att andra komplikationer tillstöter. Behovet av sövande och lugnande läkemedel beskrivs som enormt.

– Det är längre tid i respirator, det är svårare respiratorvård än brukligt och det är fler komplikationer med andra infektioner.

– Var det inte 35 dagar på den som legat här längst? frågar kollegan Lisa Arvidsson.

Kollegorna nickar instämmande.

Sjukdomsförloppet är förrädiskt. Trots låg syresättning kan patienten vara vaken och uppträda piggt. I vanliga fall brukar patienter som kommer till intensiven vara trötta och tagna.

– Det är inte svårt att prata med covid-patienterna när man träffar dem första gången. Men sen säger det bara svisch, säger Gustav Apelqvist.

– De kan bli jättedåliga på bara några timmar, säger Lisa Arvidsson.

Mot covid-19 finns inget vaccin. Inget botemedel. Det enda sjukvården kan göra är att stötta kroppens egna funktioner och hoppas att patienten övervinner viruset. Hittills har pandemin skördat över 3000 människoliv i Sverige.

– Man blir frustrerad. Man gör både det ena och det andra, och de blir inte bättre för det, säger Gustav Apelqvist och fortsätter med emfas:

– Man vill ju lyckas med det man jobbar med! Man vill att patienterna ska må bättre, men så mår de inte bättre och då blir man moloken.

Lisa Arvidsson instämmer.

– Vi kan kämpa och kämpa och ändå går det inte åt rätt håll.

All personal som arbetar med coronapatienterna bär visir, andningsskydd, mössa, handskar och en heltäckande rock. Det påverkar arbetet.

– Man blir andfådd när man pratar, och varmt är det, jättevarmt, säger Carina Johansen.

Eftersom intensivvården är högprioriterad har tillgången på skyddsmaterial inte varit något problem. Det gäller emellertid att hushålla med skyddsmaterialet. Den som lämnar avdelningen måste slänga all skyddsutrustning. Därför arbetar personalen i långa pass inne hos patienterna.

– Vi har fått lära oss att alltid säkerhetskissa innan vi går in, säger Carina Johansen.

Arbetspassen varar flera timmar.

– Sen finns det vätskeersättning när vi kommer ut, man får verkligen tänka på att fylla på, för sen ska man vara där inne några timmar till, säger Lisa Arvidsson.

Förutsättningarna har skapat nya arbetssätt. Eftersom det inte går att röra sig fritt mellan salarna måste arbetet planeras minutiöst i förväg. Om något ytterligare – som medicin eller annan utrustning – måste tas in till patienterna, då skrivs beställningen på en liten whiteboard-tavla som visas genom glasrutan till kollegorna utanför.

– Annars hade det gått åt enormt mycket skyddsutrustning, säger Lisa Arvidsson.

Hur pressat är då läget på CSK? När vi kommer förbi finns för tillfället ingen coronapatient inlagd på intensiven. Coronavården har högst prioritet och avdelningen har bemannats upp. Däremot har den ordinarie vården fått ta rejält med stryk.

Den stora frågan är vad som komma skall. I jämförelse med andra delar av Sverige har Skåne drabbats lindrigt. Hittills.

– Det är fullständigt omöjligt att sia. Man får en känsla av att… det inte blev så jävligt för oss som vi trodde. Men samtidigt går man ju bara och väntar på att vi plötsligt får en spridning i vår region, säger Gustav Apelqvist.

Personalens arbetsvillkor och arbetets tempo kan då snabbt förändras.

– Det är så med patienter som kräver så lång intensivvård, det räcker att det kommer en patient om dagen, eller en varannan dag, så har vi fyllt vår avdelning ganska snabbt, förklarar Lisa Arvidsson.

När patienter strömmar till är den långsamma provtagningen en källa till frustration. En person med misstänkt covid-19-smitta måste isoleras i väntan på besked.

– Det är – otroligt – frustrerande att det ska ta sån tid från det att man tar provet tills dess man får provsvaret. Har vi ett misstänkt fall kan vi inte lägga den personen bland våra vanliga IVA-patienter och inte heller bland covid-patienter, säger Gustav Apelqvist

När vi vandrar runt i intensivvårdsavdelningens korridorer inser man lätt hur vi alla vandrar på en okänd stig. Alla vill förstå, veta vad som pågår, skingra ovissheten. För sjukvården är intresset enormt, tacksamheten lika stor.

Precis som ett land i krig, har sjukvårdspersonalen svetsats samman ytterligare i sin kamp mot viruset.

Hur är det egentligen att gå till jobbet just nu?

– Det är fortfarande lika kul, säger Gustav Apelqvist.

Carina Johansen håller med.

– Vi har det trevligt tillsammans. Men sen är vi också vana med att jobba i pressade situationer.

– Det jobbiga, tycker jag, är att inte veta när allt det här kommer att ta slut. Det är verkligen speciellt, säger Lisa Arvidsson.