Annons

Politiker om reningsverket: ”Två personer som suttit för nära NCC”

Efter en snabbutredning har en extern konsult kommit fram till vad som gjort att renoveringen av Centrala reningsverket kan bli 65 till 115 miljoner dyrare än beräknat. Två personer har suttit för nära NCC, enligt en politiker.
Kristianstad • Publicerad 1 februari 2021 • Uppdaterad 2 februari 2021
Efter renoveringen ska Centrala reningsverket vara ett av Europas modernaste reningsverk. Arkivbild.
Efter renoveringen ska Centrala reningsverket vara ett av Europas modernaste reningsverk. Arkivbild.Foto: Lasse Ottosson

Kommunens beslut var att satsa max 535 miljoner kronor på renoveringen av Centrala reningsverket, CRV. Men i den entreprenadprognos som presenterades i december så landade slutkostnaden på mellan 600 och 650 miljoner kronor. På grund av det beslutade tekniska nämnden att en extern granskning skulle göras.

Den är nu klar. I en 24 sidor lång rapport listar konsultfirman Startpoint Advisory vad som gått snett under renoveringen. De bygger sin granskning på intervjuer med 22 personer som haft insyn i projektet plus över 200 dokument.

Annons

Deras slutsatser kan mycket kortfattat summeras i två meningar. Kommunens tjänstemän har inte haft tillräcklig kontroll över renoveringen. Politikerna har inte haft tillräcklig insyn och har inte fått nödvändig och korrekt information.

Bakgrund

Därför behövs renoveringen

Kristianstads centrala reningsverk, CRV, byggdes 1956.

Det renoverades grundligt 1976 och 1992.

2009 hade CRV problem med att klara utsläppskraven. EU krävde vite på upp till 90 miljoner kronor om inte kommunen vidtog åtgärder.

I dag kan CRV hantera avlopp från 160 000 invånare. Kommunen har endast 85 000 invånare, men flera stora industrier som också hanteras av CRV.

Det nya reningsverket ska vara klart 2024 och då vara ett av Europas modernaste reningsverk.

Ambitionen är att det nyrenoverade CRV ska klara volym- och miljökrav bortom 2050.

Källa: Startpoint Advisorys rapport

De främsta bristerna som konsulterna ser är:

  • dålig transparens kring prognoserna av hur slutkostnaden förändrats löpande
  • den övergripande styrningen och kontrollen över ett så stort och komplext projekt har inte varit tillfredsställande. De tror att det beror på en otydlighet om uppdrag och mandat för kommunens representanter i projektet.

Bland annat anser konsulterna att kommunens beställarorganisation inte varit tillräckligt stark i samarbetet med entreprenören.

”Vi ser allvarligt på de uppgifter som framkommit i rapporten. Men det är för tidigt att dra slutsatser.”
Qalinle Dayib (C), ordförande tekniska nämnden

Inför framtiden rekommenderar konsulterna bland annat att:

  • Tekniska nämnden och förvaltningen kommer överens om vad som ska rapporteras och hur rapporteringen till tekniska nämnden ska gå till.
  • Kommunen som beställare har en egen styrgrupp för projektet som kan föra egna dialoger utan entreprenören, bredda kompetensen och förankra projektet i kommunorganisationen. Badhusprojektet ses som en förebild.
  • Se över beloppsgränserna så att tekniska nämnden beslutar om de riktigt stora projekten och att en stegvis beloppsgräns införs för investeringsbeslut till förvaltnings-, avdelnings- och enhetschef. I dag kan en avdelningschef ta stora ekonomiska beslut utan att förvaltningschefen är informerad.

Här saknas innehåll

Efter ett extra möte på måndagskvällen om rapporten beslutade en enig teknisk nämnd att ge i uppdrag till förvaltningen att analysera rapportens innehåll och slutsatser. Förvaltningen ska också lämna förslag till åtgärder till nämndens nästa sammanträde i början av mars.

– Vi ser allvarligt på de uppgifter som framkommit i rapporten. Men det är för tidigt att dra slutsatser. Vi behöver analysera innehållet i rapporten, se slutsatserna och tolka dem för att skaffa oss en bild, säger ordförande Qalinle Dayib (C).

Qalinle Dayib (C), ordförande i tekniska nämnden.
Qalinle Dayib (C), ordförande i tekniska nämnden.Foto: Tommy Svensson

Vice ordförande Martin Hallingström Skoglund (S) tror att tjänstemännen haft rätt bra koll på kostnadsökningarna men inte vågat berätta det för politikerna i tekniska nämnden.

– De har inte litat på politikerna. Där behöver vi tydligt ta kontroll över ekonomistyrningen. Vi vill ha ekonomidirektören som spindeln i nätet.

”Vi har haft en underdimensionerad projektgrupp på två personer som suttit för nära NCC. Det beror inte på någon enskild individ utan en kultur som varit på förvaltningen.”
Martin Hallingström Skoglund (S), vice ordförande tekniska nämnden

Han vill också se över hur projektgrupper ska se ut framöver.

– Vi har haft en underdimensionerad projektgrupp på två personer som suttit för nära NCC. Det beror inte på någon enskild individ utan en kultur som varit på förvaltningen, säger han och betonar att han inte vill skuldbelägga någon.

Martin Hallingström Skoglund (S), vice ordförande i tekniska nämnden.
Martin Hallingström Skoglund (S), vice ordförande i tekniska nämnden.Foto: Sofyan Aswad
Ingela RutbergSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons