Annons

Reningsverk i akut behov av renovering

Centrala reningsverket är på gränsen av vad det klarar av. Nästa år påbörjas en omfattande utbyggnad som ska fördubbla kapaciteten.
Kristianstad • Publicerad 24 september 2016
Centrala reningsverket står inför ett akut behov av renovering och utbyggnad när Kristianstad växer, berättar Per Svensson, projektledare på CRV. Foto: Lasse Ottosson
Centrala reningsverket står inför ett akut behov av renovering och utbyggnad när Kristianstad växer, berättar Per Svensson, projektledare på CRV. Foto: Lasse Ottosson

Det har hänt en del sedan 1976 när det centrala reningsverket, CRV, byggdes. Kommunen har vuxit. Invånarna och industrierna har blivit fler. Just nu ligger reningsverket på gränsen för vad det klarar av. På sina ställen har man fått lappa och laga och nu går det inte längre, berättar Per Svensson, projektledare på CRV.

– Än så länge klarar vi dagens krav och det är rätt bra med tanke på att det är byggt 1976. Man hade stor framförhållning. Men vi kommer inte att klara framtida miljökrav och krav på ökade flöden. Det är dags att bygga om för att klara 30 år till.

Annons

Flera mindre reningsverk runt om i kommunen har dessutom lagts ner och vattnet har letts om till CRV.

– Det är rätt strategi eftersom det innebär en ökad säkerhet och bättre kontroll på vattnet, men det ökar också trycket här.

I dag klarar CRV att ta emot avloppsvatten och dagvatten från motsvarande 120 000 invånare. I den siffran räknas även industrierna in. Nästa år planeras en utbyggnad som ska öka kapaciteten till 260 000 invånare.

En förstudie har gjorts, men allt är än så länge på planeringsstadiet vilket gör de ekonomiska ramarna osäkra. Kostnaden kommer att landa någonstans mellan 160 och 230 miljoner kronor beroende på hur man bygger ut.

– Reningen är exceptionellt bra upp till 75 procent av maxflödet. Men vid maxflöden klarar vi inte det. Vi måste göra något snart, säger Per Svensson.

Reningen sker i olika steg. I den mekaniska delen tas stora föroreningar som papper och liknande bort. I bassängerna för biologiska rening bryts föroreningar ner med hjälp av bakterier. Det tar en viss tid för vattnet att gå igenom den biologiska reningen, men med dagens kapacitet rinner vattnet igenom för fort vid höga flöden. Det innebär att reningsprocessen försämras och att vattnet som släpps vidare ut i Helge å inte är så rent som det skulle kunna vara. Höga flöden inträffar vid till exempel kraftiga regn. Vid en utbyggnad hoppas man kunna använda två nuvarande cisterner som vattenmagasin vid extrema regnflöden för att få ett jämnare flöde genom reningen.

Renoveringsbehovet av CRV har diskuterats i många år. Det har också talats om att flytta det, men det kommer att ligga kvar mitt emot Maxi.

– Det ligger på den lägsta punkten, den sämsta egentligen. Men vi äger mycket mark runtom och kan därmed hålla det långt från bebyggelsen. Det är också bra tillfartsvägar. Detta överväger även om lägsta punkten innebär speciella byggnadstekniska lösningar.

Slammet som blir kvar efter reningsprocessen är certifierat och säljs som gödning till jordbruket. Foto: Lasse Ottosson
Slammet som blir kvar efter reningsprocessen är certifierat och säljs som gödning till jordbruket. Foto: Lasse Ottosson
Fakta

CRV

Reningen av vattnet som kommer in till centrala reningsverket kan delas in i fem steg: mekanisk rening, biologisk rening, kemisk rening, filtrering och till sist slambehandling.

Slammet som blir kvar är certifierat. Det slutlagras i Helsingborg och säljs sedan som gödning till jordbruket.

Karolina AlfredssonSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons