Vargen sprider oro i Huaröd – byborna är rädda

Den vackra bokskogen som bäddar in Huaröd är inte bara det skira ljusgröna skimmer som byborna längtat efter. Numera är skogen också en plats för rädsla. Så länge vargen höll sig i skogen var de flesta ändå positivt inställda till rovdjurets plötsliga närvaro. Problemet är att den med våren gjort sig allt för hemmastadd på åsen. Lämnat skogsstigarna och vandrat in i byn. Varje dag den senaste tiden. Mött bybornas blick med lojt intresse eller rent av ointresse. Likväl, den är där. I människans revir. I dess spår har kalvar dött, hästar skadat sig. Och byborna blivit allt mer rädda.

Bilden av en by i oro bekräftas av Byalagets ordförande Aldo Iskra. Byalaget har inte velat ta ställning i frågan, men noterar att allt fler uttrycker oro ju närmare och oftare vargarna har synts i byn.

– Folk vågar inte gå ut. Vargarna har blivit lite för närgångna helt enkelt. Även vi som är vana skogsvandrare tvekar och går inte gärna ut på längre rundor. Om sedan rädslan har vetenskaplig grund eller ej, det är en annan sak. Men Länsstyrelsen bör ta bybornas rädsla på allvar.

En som inte är så rädd, utan mer fascinerad är Tommy Svensson strax utanför byn. Han satt i sin jacuzzi i onsdags kväll och njöt. Plötsligt fick han syn på två vargar som långsamt kom över ängarna. De stannade till invid grannens hage, där kor och kalvar befann sig. Lika lugnt som de kom, lika lugnt gick de vidare.

– Det var en fantastisk men overklig syn, majestätisk, säger Tommy Svensson som lyckades få upp kameran och ta en bild.

Bara dagen innan var vargarna synliga i området, och grannens åtta unghästar rusade ur sin inhägnad i panik. Ägaren Louise Neder Johansson är övertygad om att det var vargarna som skrämde dem, då de observerats bara 200 meter längre bort samma kväll. Hon menar att även om inte vargarna skadade hästarna, så orsakade de att unghästarna sprang genom staketet och att ett sto fått omfattande sårskador.

– Vi har hägnat in hagarna ännu mer, vi har nu fem eltrådar mot normala två. Några sitter lågt så att vargen inte kan krypa in under, säger hon.

– Vad annat kan vi göra?

Nere i byn håller ett gäng ryttare på att göra det samma. De lägger en ny tråd lägre ner på staketet i hopp om att hålla vargen utanför. Bara häromkvällen syntes en av vargarna springa utmed gärdsgården som går rakt in i byn. Den gränsar till välvårdade gräsmattor intill en grupp villor, där det också finns en hönsgård.

– Jag tycker om vargen, den får gärna vara i området så länge den håller sig till sitt habitat. Nu är de lite väl nära, säger Richard Lindahl.

Efter incidenten där ett par ryttare blev följda av en varg mitt på dagen har ortens ryttare blivit rejält oroliga. Lisa Clarin, ordförande i Huaröds häst- och sportförening vill veta hur man ska bete sig.

– Vi är ju ute i skogen och rider med barn på ponnies. Vad händer om det är en varg i närheten och de trillar av? Ska man springa eller stå kvar? Ger sig vargen på en ponny eller ett barn?

Hon betonar att hon är djurvän, men att ha vargar springandes i byn, inne i trädgårdar och runt hästhagar, känns inte så bra.

– Vi vill veta hur vi ska kunna skydda oss. Jag tror inte de ger sig på en häst, men det är flera som inte vågar släppa ut sina hästar på sommarbete.

Vargarna är det givna samtalsämnet för veckan, än mer nu än då de etablerade sig på Linderödsåsen i vintras. Varje dag kommer nya rapporter om grannar som sett vargarna inne på villatomter och gatorna kring byn.

– Nu är de så nära att även de mest orädda har fått sig en tankeställare, säger Aldo Iska.