Katarina Erlingson: Även fattiga barn behöver julmat
Julmaten blir i år dyrare än någonsin förr, enligt företaget Matpriskollen. Inflationen är fortsatt hög och påverkar hur många julklappar människor har råd med. På tv visas reportage om ensamstående föräldrar, ofta lågavlönade mammor, som knappt har råd med en enda julklapp till sina barn.
På Café David som drivs av Skåne Stadsmission i Kristianstad kommer fler och fler för att få frukost och hjälp med det mest nödvändiga. På andra håll driver kyrkan eller frivilliga utdelning av matkassar och julklappar.
Det är så många människor som vill bli medlemmar i Maträddarna att man inte kan ta emot fler. Maträddarna är ett samarbete där det delas ut mat från livsmedelsbutikerna som annars skulle ha kastats. Att ta hand om det stora matsvinnet är utmärkt, så på ett sätt är det bra att det inte räcker till. På ett annat sätt är det enormt sorgligt att människor har så dålig ekonomi att Maträddarna blir en av få utvägar.
Samtidigt går matbutikerna som tåget. Även om många kunder har bytt till butiker med lågprisprofil gör Ica fortfarande stora vinster. Ica är den stora giganten inom svensk dagligvaruhandel och försöker framstå som att man bryr sig om sina mindre bemedlade kunder. Ica-Stig gör reklam för att Ica står på de fattiga barnens sida.
”Att ha dålig ekonomi är ingen lek.”
Genom att köpa varor med en viss märkning går en slant till organisationer som stödjer barn. Ica-Stig säger att ”vi måste hjälpas åt för att se till så att det blir en god jul för alla” och lägger huvudet på sned. Det är magstarkt att lägga ansvaret på kunderna. Ica tjänar stora pengar – de hade två miljarder kronor i rörelseresultat tredje kvartalet i år – och skulle kunna sänka priserna betydligt mer än vad de gör. Prissänkningar, som Ica förstås gör reklam för, är ofta på onödiga och onyttiga varor. Det är knappast det som kunderna behöver.
Matpriskollen ger tips för den som vill ha råd med julmat: genom att ha is i magen och jämföra priser kan man komma billigare undan. Butikerna kommer ofta med lockpriser och sänker priserna rejält på vissa varor. Men vem har tid och ork att bevaka priser på det sättet? Att ha dålig ekonomi är ingen lek. Ofta saknar familjen bil och att flänga runt mellan butiker med buss, cykel eller gående är det nog inte många som har ork till.
Hur har det kunna gå så långt? Sverige är ett välfärdsland med skyddsnät. Men att be om hjälp kräver också tid och ork. Pandemin kanske knäckte ekonomin hos många, inte minst för ensamstående föräldrar. Att vabba ger knappt 80 procent av ens ordinarie inkomst. Rysslands invasion i Ukraina med den effekt på energi och priser som det blivit har förstås lagt sten på börda. Hög inflation med tillhörande höga priser blir ytterligare lök på laxen.
Så här kan det inte fortsätta. Regeringen behöver ta krafttag för att behålla välfärdsstaten och skapa mer tillväxt. Och nej, det är inte invandringens fel att det har blivit så här, så regeringen måste sluta fokusera enbart på den. Nyfattigdomen stämmer inte med den svenska självbilden, men det är dags sluta blunda. Regeringen behöver agera, tillsammans med andra samhällsaktörer, inklusive dagligvaruhandeln, för att fler ska få en god jul nästa år.
