Jenny Sonesson: Därför måste officer bli ett drömyrke
Den 7 mars blev Sverige fullvärdig medlem i Nato. Det är den största säkerhets- och försvarspolitiska förändringen för vårt land under 200 år. Från ett nationellt, territoriellt försvar ställer Sverige om till ett kollektivt försvar tillsammans med 31 andra länder i Europa och Nordamerika. Den främsta utmaningen är inte tillgången på granatkastare och ubåtar utan personal. Att attrahera, rekrytera och behålla officerare är en ödesfråga för försvarsförmågan.
Av landets knappt 10 000 yrkesofficerare är nästan en tredjedel på väg mot pension inom det närmsta decenniet. I september redovisade Officersförbundet en färsk medlemsundersökning som förtjänar mer uppmärksamhet. En majoritet av officerarna anser inte att deras lön är rimlig. Var tredje officer har under det senaste året funderat på att sluta sin anställning inom Försvarsmakten, främsta anledningen uppges vara löneläget.
Den genomsnittliga månadslönen för en officer var 49 400 kronor 2023; 49 900 kronor för män och 44 100 kronor för kvinnor.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2025 ökade medel till det militära försvaret om nästan 13 miljarder kronor. Det är utmärkt, men löften om höjda löner måste skyndsamt realiseras. Att göra officersyrket mer attraktivt är en angelägenhet inte bara för att skydda Sverige territorium. Nato har inga egna militära styrkor. Det kollektiva försvaret bygger på att resurser från enskilda medlemsländer ställs under Natos befäl.
Under de kommande åren ska Sverige bidra med minst 250 svenskar till Nato, majoriteten officerare. Bemanningen av staber rör inte bara tjänster vid högkvarteret i Bryssel, utan även i Nederländerna, USA, Tyskland, Storbritannien och Turkiet. Sannolikt kommer ytterligare rekryteringar av svenskar behövas göras med tanke på det allvarliga säkerhetsläget.
Trots att fler söker till officersutbildningen tackar många antagna i slutändan nej. Samtidigt tar det tid att få fram befäl med erfarenhet för de högre militära tjänsterna. Att utbilda en officer till major, som kan leda ett kompani, kan ta tio år. De som pensioneras är ofta svåra att ersätta eftersom deras nyckelpositioner kräver gedigen erfarenhet från förbandstjänst.
Värnplikten utgör det militära försvarets viktigaste rekryteringsbas. Nästa år är målsättningen att 8 000 värnpliktiga ska genomföra grundutbildningen. Vi måste få fler av dessa unga att se en framtid inom Försvarsmakten.
”Uppmuntra unga personer i din närhet att mönstra.”
Uppmuntra unga personer i din närhet att mönstra, lyft fram att Natomedlemskapet innebär nya karriärmöjligheter och betona hur avgörande vår försvarsförmåga är för att skydda demokratin.
Att kronprinsessan Victoria, vår blivande statschef, denna höst börjar utbilda sig till officer är symboliskt viktigt.
Det spelar ingen roll hur många stridsflygplan, luftvärnsrobotar och pansarvagnar Nato har om det saknas soldater. Att som militär försvara friheten måste bli ett högstatusyrke.
Jenny Sonesson är socionom och liberal skribent.
