Petter Birgersson: Det brådskar med att skydda Sverige
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kan konstatera att svensken som går till livsmedelsbutiken till och med kan möta något lägre priser än för någon månad sedan. I vissa hyllor i butiken råder alltså deflation. Riktigt så ser det inte ut överallt. Men inflationen, prisökningstakten, har generellt sjunkit i Sverige och närmar sig de där 2 procenten som finansministrar och centralbankschefer brukar gilla att prata om.
För den moderata finansministern anno 2024 är det goda nyheter. En tyglad inflation ökar också att förutsättningarna för att svenskarna åter ska få reala lönelyft – alltså att lönerna stiger mer än priserna – under kommande år. Ungefär tio års reallöneökningar har gått upp i rök med de senaste årens krig, energikris och påföljande inflation, konstaterar finansdepartementet.
Inflationen ställer inte bara till det för hushållen. Den ligger bakom att landets regioner har fått se kostnaderna för pensioner stiga så kraftigt och det medför att regeringen nu får låta staten skjuta till sex miljarder kronor extra i vårbudgeten. Om inflationen håller sig på mattan framöver så slipper man den uppräkningen.
Den osäkra ekonomin slår mot företag, inte minst i branscher som är direkt kopplade till hushållens lånekostnader, som bygg och bilhandel. Konkurserna har ökat – i mars gick fler företag i konkurs än någon gång i motsvarande månad på denna sidan millennieskiftet (Tillväxtanalys). Arbetslösheten stiger också och nådde 6,7 procent i mars (Arbetsförmedlingen).
Det är klart att finansminister Svantesson vill ha den där lägre inflationen, så att hon kan få se Riksbanken sänka styrräntan och själv våga trycka lite mer på stimuleringsknappen med sänkta skatter och annat som får fart på den ekonomiska tillväxten.
Det finns mycket att önska på den fronten. Det är bra att regeringen förra året tillsatte en produktivitetskommission som i maj ska lämna en första delredovisning, även om tiden rinner på medan tankarna smids. Så många hemligheter finns kanske inte att återupptäcka om hur produktivitet, innovation och konkurrens stimuleras. Lägre skadliga skatter på investeringar, borttagande av illa fungerande regleringar och stopp för införandet av nya dylika, samt förstärkande av grundläggande infrastruktur hör dit.
Under någorlunda normala omständigheter hade finansministern kunnat ana ett ljus i tunneln och se på framtiden med tillförsikt. Men om det någonsin funnits ett normalt år så hör 2024 inte dit. Världen befinner sig i ett akut tillstånd med två pågående storkrig, ett i Europa och ett i Mellanöstern som påverkar hela världen.
”Det Elisabeth Svantesson måste se framför sig är att Europa behöver sluta upp väsentligt mycket mer för att ge Ukraina starkare luftvärn, i klass med Israels.”
En svensk finansminister och hennes departement har mycket små möjligheter att förutse hur det kommer att utveckla sig de närmaste veckorna, månaderna och åren. Det Elisabeth Svantesson måste se framför sig är att Europa behöver sluta upp väsentligt mycket mer för att ge Ukraina starkare luftvärn, i klass med Israels. Liksom att det svenska försvaret i sin pågående omvandling och upprustning måste ta till sig av hur Ryssland och Iran för krig i luften. Notan kommer att bli mycket hög och helt nödvändig att betala. Det är lika bra att någon berättar det nu.
