Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Det finns problem med samtyckeslagen

Expressen har granskat hur våldtäktsdomar fallit ut, som resultat av samtyckeslagstiftningen som trädde i kraft 2018. De farhågor som fanns på förhand kring rättssäkerhet och bevisbörda, går att utvärdera nu när några år passerat.

I juristkåren går dock åsikterna om hur välfungerande den nya lagstiftningen är tydligt isär. Där vissa ser ökad rättsosäkerhet och risk att oskyldiga döms, ser andra samma svårigheter som alltid funnits i sexualbrottsmål.

Andra lyfter pedagogiska poänger med lagstiftningen, och att dagens tonåringar blir marinerade i vikten av samtycke är utan tvekan positivt.

Det är numera tydligt vad det är som gäller – båda ska vara med på en sexuell akt, annars är det våldtäkt – men det svåra är att bevisa vad som skett i domstol.

Expressen lyfter i sina artiklar bland annat en större oenighet bland domare, att samma bevisning kan leda till olika utfall. Kanske har det ökade antalet domar ökat risken för att oskyldiga döms – intressant är att det varnades för att lagändringen inte skulle leda till fler domar, eftersom det grundläggande problemet kvarstår. Nämligen att i våldtäktsmål står ord i regel mot ord, ofta saknas både vittnen och teknisk bevisföring. Det har kommit på skam, antalet domar har ökat.

Mänskliga interaktioner kan vara komplicerade och trassliga, därför blir att lagstifta kring sådant väldigt snårigt. Ändå måste det göras.

I de exempel som Expressen lyfter framkommer dock tydliga problem. Som fallet Sebastian och Elsa, två artonåringar som hånglat på krogen, båda berusade. Han upplevde att han frågat och fått samtycke, hon upplevde att hon inte alls sagt ja till att få ett finger i snippan. Han blev dömd till tre års fängelse, utan att riktigt förstå vad som gått fel och vad han borde gjort annorlunda.

De flesta är nog överens om att det Sebastian gjort inte är bra, men är det ett verkligen brott som förtjänar ett långt fängelsestraff? Det låter drakoniskt, att kommunikationsmissar på fyllan i tonåren ska straffas så hårt. Med det inte sagt att det ska passera obemärkt, men det finns andra sätt att hantera det på.

Samtidigt som samtyckeslagen har breddat vad våldtäkt är har straffen höjts – vilket absolut behövdes för de grövsta brotten, men blir väldigt kännbart för de lindrigare. Kanske bör ungdom och oerfarenhet ses som förmildrande. Det finns en uppenbar diskrepans i att hennes fylla styrker hans skuld, samtidigt som hans fylla troligen gjort att hans omdöme och uppfattningsförmåga var nedsatt.

Dessutom är det svårt att inte bli obekväm när en advokat säger att hans ”känsla är att Ahmed oftare döms medan Erik oftare frias”. När ord står mot ord har den med svenska som modersmål lättare att presentera en tillräckligt detaljrik och trovärdig berättelse.

Den viktigaste vinsten med samtyckeslagen är att fler offer ser en poäng i att anmäla (SVT 5/6 2023) och att antalet anmälningar därför ökat. Kvinnor ska inte känna sig rättslösa. Elsa beskriver i Expressen hur hon togs på allvar när hon anmälde, den upplevelsen är viktig.

Slutsatsen bör inte landa i ett för eller mot samtyckeslagstiftningen, utan i frågan om det behövs förtydliganden för att öka rättssäkerheten och skruvande på straffskalan för att förbättra utfallen – och att offer tas på allvar, både i och utanför rättssystemet.