Ola Tedin: I augusti vet vi om Trump förlorar
President Joe Bidens avhopp från presidentvalet i höst till förmån för vicepresidenten Kamala Harris har inte bara gett ett håglöst demokratiskt parti en välbehövlig injektion av hopp. Stora och små donationer strömmade också till omedelbart efter Biden hade tillkännagivit att han kliver åt sidan. Redan under det första halva dygnet hade runt 50 miljoner dollar ramlat in till Harris kampanjkassa.
De behövs. I många vågmästarstater väger det jämnt och det ser ut att bli en stentuff kamp ända fram till målsnöret tisdagen den 5 november. Hoppfullt är dock att Harris enligt en opinionsmätning från Reuters/Ipsos 23/7 redan har fler sympatisörer än Trump.
Att den åldrade Joe Biden släpper fram sin betydligt yngre vicepresident betyder samtidigt inte att Demokraterna kan räkna med någon promenadseger. Tvärtom förlorar partiet en viktig tillgång som kan påverka utgången: en sittande president som söker omval har alltid ett övertag gentemot utmanaren.
Att vara sittande president hör till en av de variabler som Allan Lichtman, professor i historia vid American University i Washington DC, har utarbetat för att kunna förutsäga vilket parti som vinner presidentvalet. Och han har varit väldigt framgångsrik. Sedan Ronald Reagans återval 1984 har han bara haft fel en enda gång: George W Bushs vinst år 2000 – det val som högsta domstolen, och inte väljarna, tilldömde Bush efter att rösträkningen i Florida brutit samman.
Historieprofessor Lichtmans metod bortser fullständigt från opinionsundersökningar. Ändå förutspådde han 2016 helt korrekt Donald Trump som vinnare – när de flesta opinionsundersökningar talade för Hillary Clinton. För säkerhets skull tillade Lichtman den gången att Trump inte bara skulle vinna. Han skulle dessutom bli ställd inför riksrätt – vilket som bekant också skedde. Två gånger.
”Lichtmans metod bortser fullständigt från opinionsundersökningar.”
Lichtmans metod går ut på att tillämpa 13 frågeställningar, han kallar dem nycklar, på båda sidans kandidater. Den som tillerkänns minst sju eller fler vinner.
Utöver ovan nämnda nyckel att redan sitta på presidentposten handlar det bland annat om hur ekonomin ser ut, både på lång och på kort sikt. Har man nyligen vunnit ett krig? Har man förlorat ett? Finns det en tredje kandidat som kan stjäla röster från ena sidan? När Bill Clinton vann 1992 fanns mycket riktigt den oberoende kandidaten Ross Perot som tog röster från republikanen George HW Bush.
Är den sittande kandidaten särskilt karismatisk? Är utmanaren okarismatisk? Vilken sida vann det senaste mellanårsvalet? Finns det spridd social oro? Har den innevarande presidentens parti genomfört stora politiska policyändringar? Är presidenten inblandad i någon stor skandal?
Allan Lichtman arbetade fram sin metod redan som doktorand vid Harvard. Nycklarna kom han fram till genom att noggrant analysera samtliga presidentval sedan 1860. Trots att varken kvinnor eller svarta och knappt ens alla män fick rösta i början av perioden han baserar sin analys på, har den ändå visat sig vara häpnadsväckande träffsäker – bara ett enda fel på 40 år.
Den som undrar vem som vinner i november gör därför klokt i att hålla koll på vad professor Lichtman ska säga om 2024 års presidentval. Prognosen har han lovat att meddela efter demokraternas konvent i augusti.
