Innan 68 hade elever skäl att skråla “Fy fan vad vi är bra”

“Fy fan vad vi är bra!” skrålar studenter efter att de sprungit ut ur porten på sin gymnasieskola och tagit studenten.

Men är de bra? Och kan man verkligen säga att de tagit studenten?

Svenska skolresultat har rasat internationellt. I Pisa-testerna från 2022 – där elevernas skolresultat jämförs internationellt – hade Sverige försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse. Någon som däremot har seglat upp som ett lyckat skolexempel är Estland. Landet har haft bäst resultat av alla europeiska länder i Pisa-testerna både 2018 och 2022.

På frågan om vad som förklarar Estlands framgång beskriver Estlands utbildningsminister Kristina Kallas i SvD (den 30 november 2023) att “Estlands fina resultat har framför allt med estnisk historia att göra. Byskolor och lärare fanns långt innan den estniska staten blev till. Att vara lärare har historiskt setts som ett bidrag till nationen. I Estland tror man verkligen på utbildning, och mer än hälften av de unga räknar med att få ett bättre liv än sina föräldrar.”

Givetvis finns en skillnad i synen på lärare, skolan och bildning. I Sverige har politiska reformer i decennier nedvärderat samtliga områden. Men även det “elevcentrerade lärandet” har en annan innebörd än på svenska. Det betyder inte att eleven får bestämma målen i skolan, målen bestäms av läroplanen och av läraren. Mottot är ”Sikta högt. Arbeta hårt”, vilket är väsensskilt från svensk skola. Mottot här skulle kunna vara något i stil med: “välj själv vad du tycker är kunskap”.

I SvD (den 23 mars) påpekar Inger Enqvist, som är professor emeritus vid Lunds universitet, att Estland också har kvar sin studentexamen. Det vill säga: de har studentskrivningar som görs av alla gymnasieelever i slutet av gymnasiet och som rättas centralt.

Sverige hade studentexamen fram till 1968. Men det är över 50 år sedan Olof Palme i sin roll som ecklesiastikminister, dåtidens utbildningsminister, plockade bort studentexamen. Då var studentexamen också en slags “mogenhetsexamen”: det var ett tecken på att elever hade mognat, bildats och var redo att gå vidare in i studentlivet på universitet eller högskola.

Men vad lär sig elever i dag? Hur ska vi ens kunna mäta deras kunskap på ett trovärdigt sätt? Vissa studenter kan knappt skriva begripligt när de går ut gymnasiet. De har ingen aning om varför Sverige och världen ser ut som den gör och kan inte koppla ihop dåtida skeenden med nutida världshändelser.

Betygsinflationen i dagens skola innebär också att betyg förlorar värde. Nyligen gick Handelshögskolan i Stockholm ut och förklarade att de kommer att införa egna inträdesprov eftersom de inte litar på de betyg som skolorna satt. Det är en direkt effekt att lärare sätter högre betyg än vad som är skäligt för att tillfredsställa föräldrar, skolledning och/eller elever. Men detta hade väldigt enkelt kunnat åtgärdas: Studentbetyg hade helt raderat glädjebetygen. Centralt rättade prov är ett objektivt mått på kunskap. Elever skulle inte kunna bedömas felaktigt beroende på vilken lärare de har, hur duktiga andra elever i klassen är, eller vilken skola de går på. Det skulle bli rättvist.

Det finns väldigt mycket som behöver åtgärdas i svensk skola. Men en början är att införa studentexamen. Det som har raserat ett av världens bästa skolsystem och resulterat i det haveri som svenska skolan i dag beror till stor del på den flumskola som introducerades på 60-talet. Innan dess intåg hade Sverige studentexamen. Och svenska elever hade skäl att skråla “Fy fan vad vi är bra!”.