Katarina Erlingson: Man måste misslyckas för att nå framgång
Varje höst får svenskarna en unik inblick i forskarvärlden då de olika Nobelprisen presenteras. Det ska vi vara tacksamma och stolta över. Pristagarnas upptäckter är många gånger abstrakta och svårbegripliga för de flesta. Men den som tar sig tid att se på tv-programmet ”Snillen spekulerar” blir insläppt i en värld som inte alls är så högtravande och svårbegriplig som man skulle kunna tro.
”Samarbete är en förutsättning för att lyckas.”
Bortsett från den något fåniga titeln på programmet – betydligt bättre är titeln på engelska: ”Nobel minds” – ger programmet en inblick i hur forskarna arbetar. Oavsett ämne är de samstämmiga kring några nyckelord. Nobelpristagarna är inte ensamma – möjligen bortsett från litteraturpristagare i allmänhet och kanske Jon Fosse i synnerhet – utan är en del i ett större lagarbete. Samarbete är en förutsättning för att lyckas. Gärna oväntade samarbeten, över de olika gränserna mellan vetenskapliga discipliner.
Att misslyckas och försöka igen är förutsättningar för att nå framgång, oavsett om det gäller Nobelpris eller något betydligt enklare. För forskarna är misslyckande en självklarhet, ja själva kravet för att överhuvudtaget upptäcka något nytt. Ibland kan ett misslyckat experiment leda till en helt annan oväntad kunskap.
Genom att lyssna på Nobelpristagarnas resonemang går det att förstå hur viktig den akademiska friheten är. Politiker världen över behöver lyssna och förstå hur viktig grundutbildning och forskning är. Särskilt tydligt blir det när man förstår hur lång forskning som ligger bakom vaccinet mot covid-19. Det kom inte fram tillräckligt tydligt under pandemin, vilket kanske är orsaken till de konspirationsteorier som fortfarande frodas kring covidvaccinen. Forskare är bra på att forska men mindre bra på att kommunicera vad de har kommit fram till.
Det är mindre troligt att Högskolan Kristianstad kommer att vara basen för en kommande Nobelpristagare, det är trots allt få universitet förunnat. Men invånarna i nordöstra Skåne kan vara helt säkra på att den nära tillgången till högre utbildning är viktiga förutsättningar för en positiv utveckling här.
För att inte tala om Krinova, den inkubator och forskningspark som högskolan tillsammans med kommunen så framsynt bildade för snart 25 år sen. Här finns möjlighet för forskning och näringsliv att mötas i ett givande samarbete. Inriktningen mot livsmedel är självklar för en jordbruksbygd som nordöstra Skåne.
Det är lätt att missta sig och tro att livsmedel inte kan vara särskilt innovativt och forskningsmässigt banbrytande, men inget kan vara mer fel. I själva verket är livsmedel, mat, det som är bland det viktigaste för mänskligheten att utveckla på ett hållbart sätt. Som vd Christian Nyhlén skriver i årsrapporten för 2022: ”Krinovas kärnfrågor inom innovation, livsmedel och hållbarhet har blivit allt mer samhällsrelevanta och brännande.”
Samarbete och nätverkande är förutsättningar för att nå framgång och Krinova samarbetar bland annat med SLU Alnarp och LRF Skåne. Böndernas behov tillsammans med den akademiska forskningen kan bli en fin harmoni till gagn för oss alla.
Forskning, utveckling och innovationer är inget abstrakt utan synnerligen nödvändigt för att vi ska få ett bättre liv. Det är viktigt inte minst i tider som dessa med krig och oroligheter runtom i världen.
