Annons

Katarina Erlingson: Orimlig lagstiftning i sekulärt land

Det är på tiden att sekulära Sverige likställer ateistiska organisationer med religioner, särskilt i bidragssammanhang.
Katarina ErlingsonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 4 februari 2024
Katarina Erlingson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Christer Sturmark var tidigare ordförande för den sekulära livsåskådningsorganisationen  Humanisterna.
Christer Sturmark var tidigare ordförande för den sekulära livsåskådningsorganisationen Humanisterna.Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Sekulära Humanisterna blir trossamfund. Det är ett tydligt tecken på att den svenska lagstiftningen definitivt inte är anpassad till dagens Sverige. För ett år sedan nekade Kammarkollegiet organisationen Humanisterna att registreras som trossamfund. Kammarkollegiet har ansvar för ett sammelsurium av områden, allt ifrån resegaranti till trossamfund, vilket möjligen hör till saken. Humanisterna är en sekulär livsåskådningsorganisation och varför ska en sådan klassas som trossamfund?

”Humanisterna är en sekulär livsåskådningsorganisation och varför ska en sådan klassas som trossamfund?”

Trossamfund borde egentligen vara förbehållet de organisationer vars företrädare och medlemmar är utövare av någon religion. Trossamfund i Sverige har bland annat möjlighet att söka stöd från staten och möjlighet att söka vigselrätt. När organisationer som Satanisterna och Vår Svartgula Sal blev godkända som trossamfund av Kammarkollegiet gick, med rätta, topplocket på företrädare för Humanisterna. Det blir absurt när man får veta att Vår Svartgula Sal är en supporterklubb som dyrkar fotbollsklubben AIK. Det säger sig självt att det finns ett glapp i lagstiftningen, när denna klubb kan klassas som trossamfund.

Annons

Humanisterna överklagade alltså och vann nyligen i Förvaltningsrätten. Argumenten i överklagandet hade redan fått Kammarkollegiet att förstå att man gjort fel bedömning så domslutet blev enkelt. Nu har alltså sekulära livsåskådningsorganisationen Humanisterna samma status som Svenska kyrkan och andra trossamfund.

För att vara en sekulär stat har Sverige en stark koppling till religion. Det finns till och med en särskilt myndighet som delar ut stöd till olika trossamfund: Myndigheten för stöd till trossamfund, förkortat SST. Lagstiftningen är en rest från tiden då kyrka och stat hängde nära samman. Trots skilsmässan för snart ett kvarts sekel sedan tas medlemsavgiften till Svenska kyrkan in via skattsedeln.

Är det verkligen ett uppdrag för staten?

Varför ska trossamfund över huvud taget få ekonomiskt stöd från staten?

Stödet till trossamfunden bör åtminstone moderniseras och fokusera på livsåskådning. Humanisterna vill främst få vigselrätt samt bli berättigat till bidrag från SST, vilket är rimligt om staten ska vara neutral i förhållande till olika livsåskådningar.

Både lagstiftningen och tillhörande myndigheter borde ses över. Lika självklart som att Humanisterna ska klassas som jämbördigt med religiösa trossamfund, lika självklart borde det vara att Vår Svartgula Sal inte ska göra det.

Annons
Annons
Annons
Annons