Katarina Erlingson: Röriga system försvårar för elbilsägare
I Norge fortsätter elbilarna sitt segertåg. I september kommer det säljas fler nya elbilar än nya bensindrivna bilar. Över en fjärdedel av bilbeståndet i vårt grannland är bilar som går helt och hållet på el. Utvecklingen i Sverige ser annorlunda ut. Tidöregeringen började tillträdet med att snabbt ta bort bonusen för elbilar. Den försvann bokstavligt talat över en natt i november 2022.
Nu har regeringen aviserat en ny sorts bonus med oklar utformning som är tänkt att ges till grupper som behöver stödet för att ha råd att köpa elbil, till exempel människor i glesbygd som inte har några alternativ till att köra bil. Bonusen ska först godkännas av EU-kommissionen och väntas inte träda i kraft förrän 2026. Regeringen har däremot satsat på bidrag till laddstolpar, vilket förstås är nödvändigt för att fler ska kunna skaffa elbil, bidrag eller inte.
Pionjärerna har fått stå ut med alla barnsjukdomar som ett nytt system innebär. Den omtalade räckviddsångesten har minskat i takt med att bilföretagen satsat på kraftigare batterier, men fortfarande får elbilsägare rusta sig med en dos tålamod när man ska ut på långturer, åtminstone om det är på nya sträckor där man inte känner till laddinfrastrukturen.
Regeringen, även de av tidigare färger, borde tidigt ha tagit ett samordnat grepp om utbyggnaden av laddinfrastrukturen och betalsystemen. Inte förrän i år har Energimyndigheten fått ett övergripande ansvar även om myndigheten fick ett smalare ansvar 2016. Den obegripliga långsamheten från statens sida innebär i stället att stora bensinbolag som Circle K och OK/Q8 tagit initiativ och bygger ut snabbladdare längs de stora vägarna. Även andra privata bolag ser den potential som finns, med resultatet att laddlösningarna och betalsystemen är nästan lika många som aktörerna.
”De elbilsägare som varit tidigt ute får fortfarande svära över ännu en betallösning.”
De elbilsägare som varit tidigt ute får fortfarande svära över ännu en betallösning. Brickor och företagsspecifika laddkort börjar som tur är fasas ut, men vid resor runtom i landet är risken stor att ändå stöta på sådana system. Då är det ren tur om ett laddkort fortfarande gäller efter att ha varit oanvänt i något år.
De ovan nämnda bensinbolagen har egna appar som är förhållandevis enkla att hantera. Då dras pengarna direkt från ett betalkort, men efter laddning på andra laddstationer kan det dyka upp en faktura i efterhand. Sedan i våras ska man kunna betala med betalkort på alla nya laddare, men på befintliga gäller det inte förrän 2027.
De stora snabbladdarna är relativt lätta att hitta utmed europavägarna, så man slipper leta sig fram i industriområden efter en undangömd laddare som i bästa fall laddar på några timmar. Skyltar om var elbilsladdarna finns är lika sällsynta som motsvarande skyltar om bensinstation är vanliga. Visst finns information i de olika apparna, men då ska man vara den planerande typen som tagit reda på detta innan man börjar köra.
Lika jobbigt som det är i början av ens elbilskarriär, lika roligt är det att tänka på hur billigt man reser jämfört med fossilbränslen eller tåg. Det är skandal att svenska regeringar inte kunnat underlätta elbilsanvändning tidigare. Nu sker utbyggnaden i princip av sig själv, till priset av ett rörigt system.
