Malin Lernfelt: Sänk arbetsgivaravgiften så får vi fler jobb
Arbetslösheten fortsätter att öka. Det visar aktuella siffror från Arbetsförmedlingen. I november var omkring 340 000 personer inskrivna hos AF, cirka 10 000 fler än vid samma tid förra året. Det innebär att arbetslösheten i Sverige nu ligger på 6,5 procent. Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer antalet personer som inte har något jobb att gå till att bli ännu fler under 2024. Särskilt tung är situationen för unga.
”Sällan har det funnits ett så bra tillfälle att sänka skatten på företagande som nu.”
Det är en mörk bild myndigheten målar upp. Men ingen bör vara förvånad. Inflationen har inte bara drabbat hushållen utan även näringslivet hårt. I många branscher faller företagen som furor och konkurserna haglar. I dagsläget befinner sig Sverige i en recession till följd av den hastigt inbromsande ekonomin. Det är svårt för företagen att hitta villiga investerare och få in nytt kapital. Kundunderlaget minskar när människor snålar in. Arbetsgivare tvingas säga upp medarbetare och spara in så gott det går. Ibland hjälper inte ens det.
Enligt företaget Creditsafes statistik var antalet konkurser i november det högsta under en enskild månad sedan 1999. Hela 904 stycken. Mellan januari och november 2023 ökade antalet företag som gick i konkurs med 30 procent jämfört med året innan.
Särskilt allvarligt drabbade är detaljhandeln och restaurangbranschen. Även byggbranschen, inklusive underleverantörer, har det riktigt tufft. Bostadsbyggandet har störtdykt. Dagens räntenivåer har både drivit på byggbolagens kostnader och minskat hushållens köpkraft.
”Investeringarna i nya bostäder är nere på samma nivåer som vid millennieskiftet. Vi befinner oss i en syrefattig tillväxtmiljö som kväver bostadsmarknaden”, sade branschorganisationen Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd, i samband med att organisationen släppte sin senaste prognos i slutet av oktober.
När Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) kommenterade de stigande arbetslöshetssiffrorna häromdagen var det genom att peka på vikten av att ”stärka arbetslinjen” och tala om att fler människor måste utbilda sig för att få in en fot på arbetsmarknaden.
Att människor utbildar sig är naturligtvis en god sak. Likaså att regeringen infört etableringsjobb för att hjälpa människor som länge stått långt ifrån arbetsmarknaden. Dock är det inte på enskilda individer huvudfokuset bör ligga just nu. Det är knappast brist på utbildning som är skälet till att allt fler människor förlorar sina jobb eller har svårt att hitta en anställning. Utan för att arbetsgivare inte har råd att ha anställda kvar eller ta in ny personal. Bland annat till följd av de höga arbetsgivaravgifterna vilka blir extra kännbara i tider som dessa.
Sällan har det därför funnits ett så bra tillfälle att sänka skatten på företagande som nu. Något bland annat arbetsgivarorganisationen Almega har föreslagit i en aktuell rapport där man undersökt kopplingen mellan arbetsgivaravgiftens nivå och sysselsättningen i Sverige.
2022 betalade företagen 459 miljarder kronor till staten i arbetsgivaravgifter. Nära hälften utgjordes av rena skatter som saknar koppling till förmåner för arbetstagarna. Det är betydligt högre än i många andra länder.
Vill regeringen på allvar mota arbetslösheten är det rimligtvis där, och i andra reformer som underlättar för företagen, den bör lägga fokus. Annars riskerar vi att fastna i ett läge där människor bara utbildas till arbetslöshet.
