Petter Birgersson: Sänkta räntor är inte bara ett guldregn
Den som hittar ett några år gammalt kvitto på potatis eller pizza kan snabbt konstatera att inflationsspöket inte är något som en elak storebror har diktat ihop. Priserna i Sverige har stuckit i väg rejält de senaste åren. Löne- och pensionshöjningar har inte kommit i närheten och därför räcker pengarna till mindre, den reala inkomsten minskar.
Med inflationen sköt också räntorna i höjden. Den som lånade ut pengar ena dagen ville ha mer pengar tillbaka nästa. Bolånetagare fick helt andra månadsutgifter än tidigare. Det blev förstås också mer tillbaka på bankkontot, men tyvärr inte så att det täckte inflationen.
Nu har det där svängt. Energikostnaderna har gått ned, förhoppningsvis slipper skåningarna de värsta elprischockerna denna vinter. Även om det låter annorlunda i Stockholmstidningarna så är många hushåll lättade av att bensin- och dieselpriserna sjunkit. Och prishöjningarna generellt har gått ner, vilket avspeglas i inflationen.
Med inflationen har också räntorna fallit, både hos bankerna som lånar in från och ut till kunder och hos centralbankerna, Riksbanken i Sverige, som lånar in från och ut till banker. När Riksbanken sänker sin styrränta är tanken att bankerna i sin tur ska kunna låna ut billigare till företag och privatpersoner. Det ska göra att företag investerar mer och konsumenter handlar mer än de annars hade gjort. Eller att folk lägger högre bud på bostäder. Den extrema varianten av den sortens ekonomisk stimulans var minusräntan.
Många tycker att Riksbanken har varit för sen med att sänka räntorna och att de varit för höga för länge under för hushållen svåra tider. Riksbankens försvar har varit att inflationen måste ner först, att den skadar hushåll och företag mer. När nu Riksbanken har börjat sänka räntorna vill många se att det går fortare ändå.
”Ska svenska hushåll må bra över längre sikt är det helt andra förändringar som måste till än de som Riksbanksdirektionen står för.”
För arbetslösheten i Sverige ligger fortsatt oroande högt – runt 8 procent – och antalet varsel har ökat. Försäljningen av bilar, bussar och lastbilar är svag – branschorganisationen Mobility Sweden noterar en kraftig minskning för samtliga jämfört med 2023. Hela den europeiska bilbranschen är i gungning. Även andra företag som säljer dyrare konsumentprodukter, som Husqvarna, vinstvarnar.
För den som har kvar sitt arbete eller lyckas skaffa ett nytt är de förväntade kommande räntesänkningarna från Riksbanken goda nyheter. Men den svenska och europeiska ekonomin är i ett utsatt läge med tung industri som sviktar i omställningen, med krig i Europa och med handelskrig mellan USA och Kina.
Ska svenska hushåll må bra över längre sikt är det helt andra förändringar som måste till än de som Riksbanksdirektionen står för när de lämnar besked om styrräntan på onsdagen. Sverige och Europa behöver reformer som är mer inriktade på att få privat kapital att investeras här än på att reglera marknader och företag hårdare. Staterna och EU ska koncentrera sig på vägar, utbildning, energiförsörjning och se till att Ukraina kör ut invasionsmakten. När det är klart finns det verklig anledning att plocka fram guldkonfettin.