Petter Birgersson: Se där – en riktigt borgerlig budget
I svenska medier är som brukligt utgångspunkten att skattesänkningar gynnar höginkomsttagare och att skattemedel därmed tas från sjukvård och skola. Den beskrivningen har dock inte särskilt mycket med ekonomi att göra. För ekonomi är inte statiskt.
Ska Sverige som helhet bli rikare krävs att gamla företag växer och att nya bildas. Någon måste satsa existerande kapital med risken att det som satsas går förlorat. Människor måste våga handla, köpa bostäder och vilja utbilda sig till viktiga yrken. Att då få behålla hälften av en löneökning är ingen stöld från staten eller från någon annan.
”Att få behålla hälften av en löneökning är ingen stöld från staten eller från någon annan.”
Det är därför bra att den borgerliga regeringen vågar stå på sig och sänker skadliga marginalskatter. Regeringen kunde dock höjt grundavdraget ytterligare, alltså att man får tjäna mer från arbete och pension innan någon skatt betalas. Ett av de absolut viktigaste uppdragen är att fler ska gå från bidragsförsörjning till vita arbetsinkomster.
Lägst sysselsättning är det bland invandrare med låg utbildning från exempelvis Afrika och Asien (Ekonomifakta). Kvinnor med den bakgrunden har särskilt svårt att komma i arbete. ”De senaste åren har skillnaden ökat jämfört med utrikes födda män”...”trots många insatser genom åren.” konstaterar bland annat Jämställdhetsmyndigheten. Här återstår ett gigantiskt arbete, i allt från familjeplanering till tydliga krav på att det är egenförsörjning genom arbete som är utgångspunkten i Sverige. Den som sätter barn till världen ska försörja dem.
Utvandringsbidrag är en omdiskuterad reform. Utredaren Joakim Ruist kom fram till att det riskerar att skada integrationen. Ett välskött land ska klara av sina åtaganden, både mot de individer som invandrar och mot dem som redan befinner sig i landet. Det har Sverige inte gjort. Av budgetpropositionen framgår att från 2000 till 2023 (utgiftsområde 25 sid 7) utgjordes 1 miljon av befolkningsökningen på 1,67 miljoner av människor som föddes utanför Sverige, Norden och EU.
Svårigheterna det innebar var det svenska samhället inte berett på. Huvudinsatsen bör riktas mot att få dem som har kommit till landet att bli en del av det. Är bindningarna fortfarande starkast till det gamla hemlandet, då kan det finnas situationer där ett större bidrag för återflytt är bäst.
Klarar då staten av alla de investeringar som krävs i försvar, elförsörjning och annan infrastruktur även efter skattesänkningar? För det krävs prioriteringar och effektiviseringar i offentlig sektor – allt fluff måste skalas bort och fluff finns det gott om i kommuner, regioner och i staten. Det kommer nämligen att ta tid innan skattesänkningar ger effekt i form av högre investeringar, fler arbeten och växande skatteintäkter.
