Malin Lernfelt: Solpanelerna har mörka sidor

Allt detta är naturligtvis bra ur ett klimatperspektiv. Inte minst att människor tar ett personligt ansvar för att leva mer klimatneutralt, om än med viss stöttning från statliga subventioner.

Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att elektrifieringen nu går så snabbt och systemet står inför utmaningar som varken politiker eller tjänstemän verkar ha funderat tillräckligt över.

Det svenska elsystemet har under decennier byggts upp för storskalig centraliserad produktion i ena änden och konsumtion i andra. Högspänd ström skickas från vatten- och kärnkraftverk genom stamnätet, successivt grenas denna ut genom region- och lokalnätet. När elen konsumeras är spänningen betydligt lägre. Utformningen så som den har sett ut har gjort svensk elförsörjning effektiv och trygg och kostnaderna har kunnat hållas nere.

När allt mer el numera istället produceras och skickas ut via lokalnätet sätter det stor press på de delar av systemet som varit utformat för konsumtion och inte för produktion. Ska utbyggnaden av småskalig elproduktion kunna fortsätta måste nätet byggas ut och utrustning bytas, vilket riskerar att drabba såväl enskilda elkonsumenter som företag. Det vill säga: Om grannarna skaffar solceller eller mindre vindkraftverk kommer det att synas på elräkningen.

Även den nödvändiga utbyggnaden av laddinfrastrukturen för elfordon innebär en utmaning för elnätet då laddning är en tung belastning och i många delar av landet saknas tillräcklig kapacitet för att elnätet ska klara av att bensinstationer ersätts av laddstationer.

Minst lika viktigt som en utbyggnad av elproduktionen är med andra ord en förstärkning och ombyggnad av framför allt lokalnätet. Annars riskerar subventionerad mikroproduktion och laddstationer att drabba framför allt glesbygden hårt.

Detta kommer att kosta och dessutom ta tid. Därför gör regeringen rätt när den också vill satsa på kärnkraft, vattenkraft och storskalig vindkraft. Centraliserad elproduktion är en grundläggande förutsättning för att garantera driftssäkerhet. Vi måste ha tillräckligt med el när och där det behövs som bäst under kalla dagar. Det svenska klimatet och inte minst basindustrin kräver det. De styrande behöver se över de subventioner som finns på elmarknaden.