Annons

Malin Lernfelt: Sverige har rätt att veta vilka nykomlingarna är

Myndigheterna måste bli mycket bättre på att ta reda på identiteten på de som kommer hit. Dagens brister skapar både otrygghet och felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen.
Malin Lernfelt
Ledare • Publicerad 9 juni 2024
Malin Lernfelt
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Vem? Det är viktigt att veta vem som befinner sig i Sverige och att de myndighetsbeslut som fattas blir korrekta.
Vem? Det är viktigt att veta vem som befinner sig i Sverige och att de myndighetsbeslut som fattas blir korrekta.Foto: Henrik Montgomery

Sverige har en reglerad arbetsmarknad, ett välutvecklat rättssystem och dessutom långtgående offentligt finansierade skyddsnät. Allt detta vilar på en gedigen folkbokföring. En stor mängd rättigheter och skyldigheter – alltifrån skolgång, sjukvård, bidrag till straff – utgår ifrån vilka vi är. Därför är det oerhört viktigt att identiteten på de människor som kommer till Sverige fastställs korrekt.

Men så förhåller det sig tyvärr inte. Enligt en aktuell rapport som Riksrevisionen publicerade i tisdags är de insatser som Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Statens servicecenter, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten inte tillräckligt effektiva för att säkerställa att en korrekt och unik identitet fastställs.

”Människor som inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige har ändå fått det.”
Annons

Bristerna kan få, och har fått, flera konsekvenser. En sådan är att människor som inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige ändå har fått det. Likaså har de falska identiteterna medfört ökade risker för identitetsrelaterad brottslighet och är ett hot mot Sveriges säkerhet. Inte minst har det lett till att miljontals kronor betalats ut från välfärdssystemen till människor som egentligen inte borde fått en krona.

Redan för några år sedan larmade polisen om den allvarliga situationen. Inom vissa grupper av kriminella är det enligt gränspolisen mer regel än undantag att man har en ny identitet för varje nytt land. Genom att vara flera olika personer kan brottslingar också i det längsta komma undan utan att bli lagförda. En person som har dömts för flera rån och grova stölder hade uppgett sammanlagt minst sju olika identiteter för svenska myndigheter.

”De flesta kanske klarar sig på tre-fyra identiteter. Men det finns killar som är oerhört brottsaktiva, har man redan slagit in på den vägen under lång tid i flera länder så är det inte ovanligt med den här mängden identiteter”, har Christian Frödén vid gränspolisen förklarat.

I våras avslöjade också SR Ekot att ett par som misstänks för att ha planerat mord på svenska judar sökt och fått asyl som afghaner, trots att Migrationsverket tidigt varnades om att de var iranier och jobbade för det iranska Revolutionsgardet. Paret lämnade in falska id-handlingar och det fanns frågetecken runt deras påstått afghanska ursprung efter den språkanalys som gjordes. Ändå beviljades de rätt att stanna. Inte förrän Säkerhetspolisen blev inblandad flera år senare utvisades paret till Iran.

Precis som Riksrevisionen slår fast måste arbetet med att korrekt fastställa människors identitet när de kommer till Sverige förbättras avsevärt. Revisionen lämnar en lång rad rekommendationer till regeringen och berörda myndigheter. Bland annat vill man samla nationell expertis inom id-frågor i en myndighetsövergripande stödfunktion och ge Polismyndigheten, Migrationsverket och Skatteverket ett samverkansuppdrag att identifiera och åtgärda förekomsten av falska eller felaktiga identiteter.

Detta måste göras omedelbart. Det handlar såväl om säkerhet och trygghet som att våra gemensamma resurser används på det sätt det var tänkt. Sverige har rätt att veta vem du är.

Annons
Annons
Annons
Annons