Ola Tedin: Vad har Sverige gjort för EU?
Sverigedemokraternas vill att Sveriges EU-medlemskap ska utvärderas. Jimmie Åkesson påstår dessutom att ”våra allmänna val i Sverige kommer snart helt sakna betydelse”. Det är sant att EU:s lagstiftning har stort inflytande över Sverige, särskilt när det kommer till frågor om marknader och ekonomi. Tack vare Stefan Löfvens olycksaliga extra toppmöte om den sociala pelaren i Göteborg 2017 har EU också onödigt stort inflytande över hur vår arbetsmarknad ska fungera.
Lika sant är också att såväl regeringen som Europaparlamentarikerna väljs i allmänna val. Det är medlemsstaternas regeringar och Europaparlamentet som trots allt stiftar EU:s lagar, alltså inga ansiktslösa byråkrater ”i Bryssel”.
Samvaron i en fredlig och regelstyrd omvärld bygger på att alla parter kompromissar kring gemensamma beslut. Alternativet ser vi i hur Ryssland beter sig mot Ukraina.
En swexit för att slippa kompromissa eller göra avkall på principer och samtidigt behålla nuvarande ekonomisk utveckling och tillväxt blir svårt. Se bara på brexit.
Så låt oss därför gärna utvärdera de eventuella nackdelarna med vad vi får som medlem i världens största inre marknad och tullunion. Här är ett axplock:
Medlemskapet kostar cirka 44 miljarder kronor och ger ett tillskott på tillväxten med runt 300 miljarder. Utöver det tillkommer jordbruks- och strukturstöd samt tillgång till EU:s investeringsfonder.
”Medlemskapet kostar cirka 44 miljarder kronor och ger ett tillskott på tillväxten med runt 300 miljarder.”
Medlemskapet i Euratom, en av EU:s ursprungliga gemenskaper, ger oss tillgång till livsviktiga radioaktiva isotoper för behandling av cancer och andra sjukdomar. Liksom att unionens läkemedelsmyndighet EMA garanterar att mediciner godkända i ett medlemsland görs tillgängliga i alla andra länder. Matpriserna är på historiskt låg nivå – trots den uppvaknande inflationen.
Den europeiska arresteringsordern och polissamarbetet gör att brottslingar fått det svårare att gömma sig utomlands. Utan medlemskapet hade rättsväsendet heller inte fått tillgång till det av fransk polis hackade Encrochat-materialet.
Svensk film hade sannolikt inte funnits utan EU-stödet, och definitivt inte landsortsbiograferna.
Allt ovan är dessutom förmåner som kommer av medlemskapet utan att du ens behöver sätta din fot utanför rikets gränser. Den som reser i unionen kan använda mobilen precis som i Sverige. Sjukförsäkringen gäller överallt och passet kan du lämna hemma – så länge du reser i EU:s 25 Schengen-länder.
Den som vill studera på universitetet har tillgång till fler än 4 000 universitet i 31 länder och som pensionär kan man bosätta dig i vilket EU-land man vill. Däremellan går det givetvis också ta jobb i vilket annat EU-land som helst, vilket också underlättats av att fler och fler utbildningar numera är validerade för att lättare kunna användas i andra EU-länder. Som svensk kan man få vård för svensk taxa i andra EU-länder om ens region inte klarar av att utföra den inom rimlig tid.
Allt detta är givetvis också Jimmie Åkesson och SD medvetna om. Pratet om svexit handlar istället om en känsla av vanmakt inför att världen inte ser ut som Sverigedemokraterna vill. Men EU-samarbetet handlar också om att ge. Inte att bara om att ta.
Ola Tedin är frilansande liberal opinionsjournalist med EU som specialintresse. Han har varit ledarskribent i Sydsvenskan och Expressen, politisk redaktör på Ystads Allehanda samt arbetat för Liberalerna i Europaparlamentet.
