Sofia Nerbrand: Vardagshjältarna träder fram i snökaoset
Personer som engagerar sig i Frivilliga resursgruppen i Kristianstad eller arbetar i Försvarsmakten ska ha en guldstjärna för sina fina insatser under de senaste dygnen. När snön vräkte ner och vinden lade den i drivor undsatte dessa vardagshjältar människor som satt fast i sina bilar.
Berättelsen om de två unga elektrikerna, hemmahörande i Blentarp, som fick sova över hos Ann-Christine och Lennart Nedmark i Degeberga efter att en av deras mammor bett om hjälp i sociala medier är så vacker och hoppingivande (Kb/Nsk 4/1). Förhoppningsvis bär ynglingarna med sig denna erfarenhet i livet – och vi andra som läser den får gärna inspireras att ge hjälp och husrum till andra när så krävs.
”I detta fall behöver vi inte vänta tills bragder och besvikelser kommer upp i tö.”
Det är i kris som ett samhälle prövas, och i detta fall behöver vi inte vänta tills bragder och besvikelser kommer upp i tö.
Att medmänniskor ställer upp – såsom ägaren och personalen på Ekerödsrasten som har jobbat i över ett dygn i sträck med att ta hand om hungriga och nedkylda trafikanter – är alls inte självklart. När det offentliga har tagit på sig ansvaret att lösa i stort sett allting kan många gömma sig bakom föreställningen att det alltid är någon annan som tar hand allt. Det är inte ovanligt med passivitet i omgivningen när något obehagligt händer – om inte mobilkameran åker upp för att sända live.
De som satt fast i sina bilar i det kalla mörkret i många timmar är också förmodligen förvånade och kanske förbannade över att de inte blev räddade tidigare.
Den stora välfärdsstaten kan även bidra till att många har svårt att ta till sig att kriser och olyckor kan ske även här. Därför ger man sig ut på vägarna – trots varnande väderleksrapporter – utan mat, vatten, medicin och värmekällor i bilen. Fler borde förbereda sig bättre, eller stanna där man är för att inte utmana ödet.
Ibland måste man emellertid ta sig någonstans, och vi är vana vid att åtminstone motorvägar som E22:an är farbara. Skåne är dessutom tätbefolkat och det är inte långt till samhällen och service, så det som hände nu i snökaoset är mycket ovanligt.
Men det inträffade verkligen.
Även myndigheterna behöver dra lärdom av det, och klargöra vem som har ansvar för vad. Enligt SR Ekot (4/1) finns det meningsskillnader mellan Trafikverket och räddningstjänsten om vem som får fatta beslut om att klippa upp mitträcket på motorvägen. Att lösa det tillhör rent saneringsarbete efteråt.
Nu ska vi dock framför allt glädjas åt att inte fler skadades eller dog, och att Sverige trots allt är ett välordnat land, fullt av hjälpsamma människor. Det ska uppmärksammas och uppmuntras.
För när den riktigt stora krisen – eller rent av kriget – kommer, då är denna civilisation livsavgörande.
