Ola Tedin: Venezuela riskerar falla sönder

Demonstrationer till stöd för oppositionen har pågått sedan valresultatet meddelades och även om oppositionsledaren González manat till lugn är situationen explosiv. Militär och tårgas har sats in mot protester.

Redan tidigare val har Maduro manipulerat resultatet genom att med diverse tekniska och legala hinder försvåra för andra kandidater. Även så den här gången. Oppositionskandidater har hindrats från att ställa upp och rösträkningen har varit långt från transparent.

Opinionsundersökningar vid vallokalerna pekade tidigt på en överväldigande seger för oppositionen. Att regimen vägrat offentliggöra protokoll och röstlängder stärker misstankarna om utbrett fusk.

I samband med beskedet krävde nio latinamerikanska länder en oberoende granskning av valresultatet. Maduros motdrag var att kalla hem sina ambassadörer i de berörda länderna.

Oppositionen hävdade under måndagen att man har tillgång till tusentals dokument från vallokaler över hela landet som bekräftar att regimen gjort en brakförslust.

Liksom för att bekräfta samhörigheten med övriga diktaturer har Rysslands President Putin, Kubas Raoul Castro, den kinesiska regimen samt Iran gratulerat Nicholás Maduro till valsegern.

Intrycket av en diktatur på glid som griper efter förklarande halmstrån förstärktes under onsdagen när Venezuelas kongressledare Jorge Rodríguez gick ut och krävde att presidentkandidat Edmundo González skulle gripas. ”Bakom den här planen står USA-imperiet, narkotikanätverk, Elon Musk och den fascistiska extremhögern i världen”, fastslog också Maduro i ett uttalande.

Men situationen är dessvärre helt självförvållad. Sedan arméofficeren Hugo Chavez 1999 inleddes sin så kallade ”bolivarianska revolution” har landets enorma tillgångar förslösats och situationen har eskalerat under efterträdaren Maduro. Genom att dela ut delar av de enorma oljeinkomsterna till landets breda lager av fattiga vann regimen till en början stor popularitet. Men i takt med att landets ekonomiska bar vittrat bort på grund av vanstyre, uteblivna investeringar och ren rovdrift har populariteten förbytts i missnöje. Ekonomin präglas av brist på allt. Från Medicin till toalettpapper. I landet med planetens största oljereserver importeras all bensin.

När inflationen tog fart infördes priskontroll som genast ledde till varubrist på i stort sett allt. Oppositionspolitiker har fängslats eller drivits i landsflykt. Val har manipulerats. Samtidigt har många venezolaner röstat med fötterna och lämnat landet. Givetvis utpekas USA och dess allierade som roten till allt det onda.

Den västerländska kulturvänstern har i åratal beundrat Chavez och Maduros katastrofala samhällsexperiment. Givetvis utifrån vanföreställningen att allt är USA:s fel. Efter hand som landet sjunkit ner i ekonomisk misär, våld och politiskt förtryck har hyllningskören dock blivit alltmer dämpad.

Risken är nu att besvikelsen över valfusket, den utbredda varubristen och det politiska förtrycket leder till eskalerande våld och ökad repression.

Ett land som är rikast i världen på olja förtjänar bättre.