Historisk lågprislandning vid månens sydpol
– Sir, vi klarade att mjuklanda på månen, säger Isro-chefen Sreedhara Somanath i direktsändning från Bangalore, i en hälsning till landets premiärminister Narendra Modi som befinner sig i Sydafrika.
– Indien är nu på månen! utropar Modi tillbaka i livesändningen.
– Denna framgång tillhör hela mänskligheten. Även det globala syd kan klara av sådana här prestationer – vi kan alla sikta mot månen!
6 000 km/t
Under sändningen kunde indierna och övriga världen följa hur landaren kopplades loss från den kretsande farkosten Chandrayaan 3. Med hjälp av motorer saktade den sedan ned från en hastighet på över 6 000 kilometer i timmen, och sänktes ned de 30 kilometerna till månytan.
Det är första gången människan klarar av en mjuklandning i detta område på vår närmaste grannhimlakropp. Sydpolen är extra intressant inför en tänkt kolonisering av månen, eftersom den innehåller både kratrar med evig skugga och bergstoppar med evig sol. Skuggan innebär att det kan finnas vatten i form av is, och solskenet innebär energi till solcellsdrivna fordon och apparater.
Landningen är en stor prestigeseger för den växande stormakten Indien – särskilt som Ryssland så sent som häromdagen misslyckades i ett liknande landningsförsök.
Ryska Luna 25 kraschade nära månens sydpol efter en resa på ungefär nio dygn från jorden.
Tog sats runt jorden
Tidigare ryska och amerikanska expeditioner har nått månen ännu snabbare – med hjälp av stora budgetar och stora raketer.
Chandrayaan 3 däremot har tagit över en månad på sig. Till en början cirkulerade den flera varv runt jorden, för att "ta sats" och med extra hjälp av gravitationen kunna slungas till månen med minimal bränsleåtgång.
Budgeten för Indiens expedition anges till 6 miljarder rupier (drygt 800 miljoner kronor). Det är mindre än hälften av priset för Luna 25.
USA:s Apollo-program på 1960- och 1970-talen kostade motsvarande hundratals miljarder i dagens penningvärde. Även kommande månsatsningar från USA väntas kosta mångdubbelt mer än Chandrayaan-programmet.
Fakta: Indiens rymdprogram
Chandrayaan betyder ungefär "månfarkost" och inleddes med Chandrayaan 1 år 2008. Den gick in i omloppsbana runt månen, och skickade ner en "kraschsond" till himlakroppens yta – sonden slog planenligt ned och förstördes den 14 november 2008.
Den indiska rymdstyrelsen Isro satsade sedan på en mer avancerad Chandrayaan 2, utrustad med landaren Vikram och månbilen Pragyan. Den skickades i väg från jorden i juli 2019, och skulle landa i september samma år. Under nedstigningsfasen gick dock något snett, och Vikram förstördes vid nedslaget.
Den 14 juli i år skickades uppföljaren Chandrayaan 3 upp. Och denna gång gick det bättre. Treans Vikram styrde ned sig själv till månytan lugnt och fint vid 14.30-tiden svensk tid på onsdagen.
En jublande premiärminister Narendra Modi meddelade efter framgången att nästa steg i rymdprogrammet blir Aditya L1, en sond som sänds i väg för att på tryggt avstånd studera solen. Även en expedition till Venus planeras.
