Hampus Linder Olofsson, 25, från Lönsboda spelar rullstolstennis – är etta i Sverige

Hampus Linder Olofsson, ursprungligen från Lönsboda, var väldigt aktiv inom både fotboll och innebandy i yngre tonåren. Vid ett tillfälle spelade han i fyra lag samtidigt.

– Det var hela tiden skola, fotboll, innebandy, skola, fotboll, innebandy. Det fanns liksom inget annat.

När han var 15 år råkade han ut för en mopedolycka och blev förlamad från mellangärdet och neråt. Han berättar att han valde att tänka positivt och tack vare hans enorma driv att komma tillbaka blev han utskriven från rehabiliteringen två månader tidigare än det var tänkt.

Det stora sportintresset falnade aldrig. Idag spelar Hampus rullstolstennis på elitnivå och ligger etta i Sverige.

– Jag var målinriktad och gillade utmaningar. Det var en stor hjälp för mig att komma tillbaka.

Kb/NSk träffar Hampus när han ska föreläsa för högstadieelever på fritidsgården Bulten i Lönsboda.

– Vi kommer snacka mycket om motivation och om hur det var för mig att komma tillbaka till vardagen efter min olycka, men också om driv och mål i idrottssammanhang, berättar han och utlovar en kort men omfattande föreläsning.

Hur var din resa tillbaka till vardagen efter olyckan?

– Jag ville hitta glöden igen till en ny idrott. Jag testade på en massa olika, både basket och handboll och till och med innebandy i stol, men jag kände inte att jag hittade samma gnista som jag haft förut. Men av ren slump fick jag en förfrågan för typ sex år sedan om att åka på ett prova-på-läger för rullstolstennis i Hörby, och när jag väl kom dit fastnade jag ganska snabbt för sporten.

Efter en flytt från Lönsboda till Växjö för fyra år sedan började Hampus satsa på tennisen på allvar. Idag upptar sporten hela hans vardag på ett eller annat sätt; han arbetar ungefär 50 procent på tennishallen i Växjö och resterande tid ägnar han åt sin elitsatsning.

Föreläser gör han vid förfrågan. Publiken Hampus ska tala till på Bulten är ny för honom.

– Det är en ny åldersgrupp som jag inte direkt har föreläst för innan om de här grejorna. Det är ganska traumatiska saker vi kommer dra upp, och samtidigt saker som är roliga, som med tennisen, och min väg tillbaka. Jag har föreläst lite för vuxna och arbetsterapeuter innan.

Hur skiljer sig rullstolstennis från stående tennis?

– En regel som är annorlunda är att bollen får studsa i golvet två gånger när man spelar rullstolstennis, svarar Hampus.

Det är för övrigt skillnad på en standardrullstol och en rullstol som är avsedd för tennis.

– Det är samma struktur men drivhjulen på tennisstolen står lite mer utåt sidorna istället för rakt ner. Det är för att du ska kunna vända lite snabbare och enklare. Baktill är där ett stödhjul för att man inte ska trilla baklänges. Sedan är det sittställningen också: jag sitter ganska långt ner på min stol för att få så bra balans som möjligt. Och så har jag tre remmar så att jag är fastspänd i stolen.

Parasport var för Hampus ett relativt okänt ämne innan han drabbades av mopedolyckan.

– Det finns mer än man tror. Basket, innebandy, handboll, tennis, segling, paddling… Det är en hel djungel. Skidor, utförsåkning… Friidrotter och allt möjligt. Det finns verkligen många idrotter som du även kan göra i rullstol. Sverige ligger riktigt bra till med bra och fina hjälpmedel.

Hur tillgängligt är Sverige överlag för människor som använder rullstol?

– Sverige ligger ganska högt med anpassningar. Men i storstäder finns det gamla byggnader som fortfarande saknar hiss. Och här i Lönsboda tror jag bara det är en enda lägenhetsbyggnad som har hiss. Så det är både ja och nej… Det är bra, men det kunde vara bättre, svarar Hampus.

Själv menar han att han klarar sig relativt bra.

– Jag kan köra i trappor själv och jag klarar hög lutning, liksom trottoarer som är 15 centimeter höga. Men äldre klarar inte sådana grejer.